Minus minuten.
Go springtur idag, jag har en liten tävling med mig själv och idag knäckte jag mig själv hårt! Om jag springer upp till elljusspåret springer jag alltid samma väg och därmed vet jag exakt hur lång tid det borde ta. Det bjuder ganska lätt in till tävlingsinstinkt så varje gång jag bestämmer mig för att springa den vägen vet jag att det bara är en sak som gäller: ÖS!! Idag blev det ös, utmaningen har hittills varit att ta mig dit på max 10 minuter, idag satte jag foten i korsningen efter 8.50. Sen höll jag på att dö också, men sjukt gött ändå! Däremot har jag ju att leva upp till nästa gång, får nog se till att träna lite andra rundor nu ett tag innan det blir den där vägen igen.
Nöjd tjej.
Det är inte mycket som är bättre än att vara ute och springa när kroppen känns pigg, benen bara vill framåt och svackorna är över innan de kommer. Jag förstår varför jag älskar löpning när jag mår som under passet idag, 45 minuter när allt bara handlar om att ta sig framåt. I like it, nu en kopp te, sen sovdags!
Puss och godnatt godingar!
Go å gla!
Helt fantastiskt slutkörd men även nöjd efter ett grymt pass MRL. Nog märkte man att man lever! Nu väntar en lugn kväll framför en hyrfilm i soffan, men först ska jag klara mig uppför backen dit hem. Phust och phust
Ett enda steg.
Hur ska man kunna vända att börja träna till något positivt när det enda som maler i huvudet när man är ute och grisar i löpardojorna är: "varför slutade jag, jag kommer aldrig få konditionen tillbaka". Varför kan man istället inte tänka: "Åh vad skönt, första steget mot ett bättre flås är taget, nu kör vi". Jag gillar verkligen löpning, därför förstår jag inte varför det är så svårt. Lika stor ångest varje gång innan jag tar mig ut, men när jag väl flåsar på i någon park är det så härligt. Nu kämpar jag dock med nya skor med, aldrig någon höjdare!
Så vad tar vi med oss från idag? Att alla resor börjar med ett enda steg.
Puss och godnatt godingar!
Trött tjej.
Det fick bli en springtur för att fördriva lite av kvällens tid, irrade på uppe i elljusspåret i ungefär en timme. Hittar inte riktigt där uppe och nu har jag tänkt att det är hög tid att börja göra det. Det finns ju sjukt många stigar och småvägar att springa kors och tvärs på. Sen funderar jag på det här som vissa hävdar, att det inte går att komma vilse i ett elljusspår för "det är ju bara att läsa skyltarna". Jag tycker i alla fall inte alls att det är särskilt svårt att tappa bort sig. Jag läste skyltar för glatta livet idag och tappade ändå bort femmans skyltar i nån flervägskorsning för att jag inte såg nästa skylt. Så visst funkar det att läsa skyltar, om det finns några skyltar.. Men det gick bra ändå, och jag gillar verkligen att springa där uppe, bara fågelkvitter och inga bilar. Typ som hemma, fast bara typ.
» I besvikelsen ser man bäst vad man väntade sig.
♥ J e n n i f e r .
Så underbart skönt.
Hur som helst, en springtur blev det och tur var väl det. Foten gjorde inte ont, ingenting gjorde ont. Det var en sån där perfekt springtur då man inte blir för varm och inte för kall, inte blir alldeles blöt av svett, och inte trött i benen. Dessutom stekte solen i ansiktet och 80% av turen spenderades på torr och fin asfalt vilket innebar att jag sprang utan broddar. Så underbart fantastiskt skönt!
♥ J e n n i f e r .
Så dags.
» Kvinnan är starkare genom sin känsla än mannen genom sin styrka.
♥ J e n n i f e r .
Body Combat.
Nu ska jag dricka te och fundera över hur jag ska organisera upp mitt liv. Jag kom på en sak.. Nu när jag ställer klocka på kvart i sju på morgnarna för att gå upp och gå ut och gå för att sedan börja plugga snoozar jag i typ en timme. Det är sååå trögt att komma upp ur sängen. Så då tänkte jag att om jag ställer klockan för att först gå ut och gå och sen typ baka en kaka innan jag börjar plugga, då kanske det känns roligare att gå upp så jag slipper snooza så länge?! Det är nästan värt ett försök tror jag..
Hoppas på lika fint väder imorgon som det har varit idag, så hinner jag kanske med en promenad i solen istället för att bara gå ut innan den hunnit upp.
» De som har mycket att hoppas på och ingenting att förlora är alltid farliga.
♥ J e n n i f e r .
Går det?
Instruktören: Nu har vi kommit till en pulshöjare!
Jag: (Känner efter pulsen som förmodligen var uppe på tvåhundraåttiofyra), Går det?
Men det var sjukt kul i alla fall, och det är Stepup jag snackar om för den som inte hänger med i svängarna. Skulle helt klart kunna gå på passet fler gånger, det blir ju roligare och roligare ju bättre både konditionen och koordinationen blir. För varken eller var särskilt glänsande idag..
Som ni kanske märker, J&J-bildtema idag. Nu ska jag in i duschen och sen blir det soffmys med hjärtat, plugget springer nog ingenstans i alla fall.
» Leendet är det kortaste avståndet mellan två människor.
♥ J e n n i f e r .
Afropowerdance.
Hupphupp.
» Stress; vi har för mycket att tänka på. Eller för litet att tänka med.
♥ J e n n i f e r .
Kletiga elljusspår.
Vi gillar ju att skita ner oss och trötta ut oss tillsammans. Det var lite för längesen nu bara. Byxbenen är ungefär lika tjusiga som skorna, men så går det när man springer i underbart kletiga elljusspår. I like it i alla fall, I like it a lot.
Tillbaka i skorna.
Åstön, ett riktigt smultronställe och perfekt för springturerna.
Det är en otroligt fin natur och det finns en massa olika rundor att springa.
» Ingenting ger sådan framgång som ett intryck av framgång.
♥ J e n n i f e r .
Varierad träning.
Snart åker jag och pappsen till Ljusdal en sväng, förhoppningsvis har de fått hem det golvet som saknades till loftet i stugan så vi kan lägga klart det, och så ska vi kolla på vilken jänkare jag och Jonas ska åka till balen imorgon. Balklänningen hänger också här, färdiginsydd, färdiguppsydd, färdigpressad och helt enkelt redo att användas. Hoppas jag ser framemot det mer imorgon än vad jag gör nu. Men om man får på sig klänningen, smyckena, skorna och framför allt frisyren så tror jag att det kommer kännas så härligt och värt all planering.
Bild på klänningen kommer inte upp förrän det blir några bilder från balen, för annars försvinner ju den oerhörda spänningen. Och för dig som inte vet, inrullningen börjar klockan 17.00 på hotell Järvsöbaden imorgon. Be there! (:
» I går kväll smidde jag tusen planer – i morse gjorde jag som vanligt.
♥ J e n n i f e r .
Kroppen med i galoppen.
Sen funderade jag på den här nylanserade träningsformen, Movnat (Move naturaly). Om jag skulle springa "off road" bland mossa och stockar i skogen här skulle jag förmodligen behöva hjälm. Dessutom skulle jag nog vara halt och lytt var och varannan dag. Dock skulle det bara skoj att prova, (men inte ensam i dessa björnskogar), då konditionen blivit bättre så man faktiskt orkar tänka något under rundan med.
» Lögnen undanhåller inte sanningen, den gör den bara ännu mer obekväm.
♥ J e n n i f e r .
