Minus minuten.

Go springtur idag, jag har en liten tävling med mig själv och idag knäckte jag mig själv hårt! Om jag springer upp till elljusspåret springer jag alltid samma väg och därmed vet jag exakt hur lång tid det borde ta. Det bjuder ganska lätt in till tävlingsinstinkt så varje gång jag bestämmer mig för att springa den vägen vet jag att det bara är en sak som gäller: ÖS!! Idag blev det ös, utmaningen har hittills varit att ta mig dit på max 10 minuter, idag satte jag foten i korsningen efter 8.50. Sen höll jag på att dö också, men sjukt gött ändå! Däremot har jag ju att leva upp till nästa gång, får nog se till att träna lite andra rundor nu ett tag innan det blir den där vägen igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0