1 år.

Insåg precis att det idag var precis ett år sedan jag valde att lägga min korta karriär i Linköping bakom mig. Det blev en liten tripp som var väldigt nyttig för att inse vad jag hade här hemma i Hälsingland och Jämtland. Att få möjligheten att börja uppskatta Östersund på riktigt  igen var guld värt och idag har jag ingen plan på att lämna den staden bakom mig. Sen går det aldrig att veta vad framtiden utvisar, men det får framtiden utvisa. 

Torsdag 23 maj 2013: 
Minns inte riktigt varför jag var så ledsen när jag pratade med pappa på lunchen den dagen. Jag tror det var en blandning av att kursen jag bar på egna axlar kändes väldigt tung, att knäet helt gått sönder vilket ställde till det oerhört i en ny stad och att allt jag behövde helt enkelt fanns någon annan stans, hemma. 
Mellan mina snyftningar i telefonen får pappa nog och säger: "Det är inget att fundera på, ska jag komma och hämta dig nu?". 
Sagt och gjort, nån timme senare var jag i full gång med flyttstädet och packning medan Jonas satte sig i bilen i Östersund för att komma och hämta hem mig. Jag minns känslan som om det var igår, det var frihet. En frihet jag fick bara jag valde att få den. Tänk att en sån liten "utflykt" kunde berätta så mycket för mig om mig själv. Precis som då, håller jag fast vid än - att Home is where the Heart is. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0