jennifer bergman

Vasaloppssöndagen har hittills spenderats i soffan med blåbärssoppa, precis som det ska vara med andra ord. Femmilen vet jag inte riktigt om jag orkar kolla på, den där norskjäveln gör mig bara förbannad, ingen nämnd och ingen glömd. Mamma och pappa är ju på besök och de står ut med att titta. Det är dock en del mindre fina ord som morrar ur mamma med jämna mellanrum när den dryga skiten, som inte är nämnd och inte är glömd men som för all del börjar på N och slutar på orthug spelar lika fult som vanligt.

Sjukt oproduktiv dag i alla fall, det är helt i otakt och jag hatar dagar som är i otakt. Det finns tusen saker som kan göras men eftersom det går i otakt så passar ingenting in någon gång. Nu ska vi snart äta, men jag är inte hungrig. Jag vill ut och gå eller springa, men nu hinner vi inte det innan maten. And so ooon. Drygt om jag får säga det själv. Tur att det finns de som har det värre, lite tröst liksom.

I fredags blev det ju i alla fall inte riktigt som planerat vilket kanske var tur. Jag struntade i att vara opepp och bara körde istället, och med Emma blir ju inte det annat än bra. Sjukt kul hade vi så jag är glad att jag peppade till.


» Vanligt sunt förnuft är inte särskilt vanligt.

♥        J e n n i f e r .