jennifer bergman

Idag hade jag som sagt finfrämmande hemifrån. Vi var ut och åt middag tillsammans och visst märker man av att det är rätt ensamt här när man har haft sällskap några timmar. Men det är liksom inte så mycket man kan tänka på, det finns ju inget man kan göra åt det i alla fall. Jonas kommer ju snart hem också, och då är ensamheten som bortblåst för en stund igen.

Har tokpluggat en stund nu ikväll och ändå räcker aldrig tiden till för att jag ska hinna plugga så mycket som jag borde. Idag har jag i alla fall hunnit renskriva föreläsningsanteckningarna sedan i fredags, skrivit de två diskussionsfrågorna vi ska ha med på föreläsningen imorgon, skrivit lite teori på vårt grupp-PM och skrivit de två sidorna om en arbetslivserfarenhet kopplad till en av våra läroböcker. Hade hoppats på att hinna läsa lite ikväll med, men kvällen är ju inte slut än heller. Det kanske får bli en dusch och en kopp te rätt omgående, så jag kan krypa ner i sängen och läsa lite. Det vore ju betydligt vettigare än att sätta sig i den underbart skönt soffan och slötitta på teve i alla fall.

Imorgon ringer klockan 06.oo och det är en ny vecka som kräver nya tag. Med ett lite lugnare schema kan jag kanske till och med få till en relativt normal vardag framöver, jag kanske kommer hinna med sådana där primära saker som att laga mat.

Mitt hjärta.

» När två personer i ett företag alltid tycker lika är den ena onödig.

♥        J e n n i f e r .