Vad väntar?

Duschad och redo för sängen, ska väl lägga mig med mina funderingar och göra något jag är sanslöst bra på - fundera. Om jag skulle gå runt och lägga märke till hur förvirrad jag egentligen är skulle jag förmodligen gå och gräva ner mig, jag har ingen aning om någonting. Ska det verkligen höra till, i den här utsträckningen? Det är tufft när sinnet pendlar mellan att vara tusen procent säker på att söka dietist i Uppsala, till att söka civilekonom någon helt annan stans, typ Östersund.. Men då åter till frågan, ska jag ens plugga redan till hösten? Nyss var jag ju tusen procent säker på att jag inte skulle göra det. Men att åka utomlands ensam då, är det vad jag vill? Är det min dröm? Eller, är det på grund av fenomenet att "alla andra ska göra det"?  Är det för att det är något man "ska" göra? För att det är ballt och ger sjuka erfarenheter och upplevelser?

Det är ingen idé att söka balansen, för den finns inte.
Det är ingen idé att söka logiken, för den finns inte.
Det är ingen idé att söka svaren, för de finns inte.
Synd att mitt liv bygger på balans, logik och svar.


Vad väntar i min horisont?

» Den där resan på tusen mil börjar knackigt röra på sig, med en skräckblandad förtjusning.

♥        J e n n i f e r .

Kommentarer
Postat av: Titti

Mm du inte är riktigt säker på vad du vill gå kan det nog vara bra att vänta ett tag för de är ju ett "ganska" stort beslut. Jag tror att även om det är påverkan från alla andra som gör att man vill åka utomlands så är det nu man ska ta chansen, för man kanske inte får nån mer möjlighet att göra det i samma utsträckning.



/Titti

2010-03-04 @ 22:50:49
Postat av: Elina

Det är bara att singla slant så kanske det löser sig. Eller så får man helt enkelt sätta sig på en stubbe i skogen och vänta på en uppenbarelse :p

2010-03-05 @ 19:47:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0