Magisk gräns.

Ja, det kan man kalla det. Två personer extra i huset innebär i regel skrik, grin, tjaffs och dåligt humör. Jag föredrar att fly fältet till datorn på övervåningen, det är liksom det bästa av de dåliga alternativen som finns. Suck.
Det tråkiga är att man alltid tror att det ska bli trevligt, och sen blir man lika påmind varje gång att; nej, det är vår familj, det är ingen idé att ens försöka ha det lugnt och skönt.

Det blir nog rätt skönt att komma till Ljusdal ändå, då är det definitivt lugnt och skönt. Eller ah, förutom att jag får dras med Lina då, men hon är ju ganska söt oftast.

» En vän är någon som ser igenom dig, och ändå gillar det den ser.

♥        J e n n i f e r

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0