Du skulle veta så jävla väl vem.

Tillbaka i Ljusdal. Ensam. Känner inte för någonting. Antar att jag vet varför.
Jag förstod att jag skulle ha låtit bli. Då hade det inte varit uppenbart.
Nu vet jag att det inte är någon idé. Jag måste släppa det. Dig.
Visst, numret är borttaget, men vad spelar det för roll när jag kan det utantill?
Det är lätt att eliminera nummer och namn från materiella saker.
Tyvärr är inte hjärtat materiellt.
Fruktansvärt tyvärr.
Du är inte värd energin egentligen.
Så omogen, så feg.
Det enda jag ber om är anledningen.
Är det så mycket begärt?
Antagligen.

» Och du skulle veta så jävla väl vem, om du bara var engagerad nog att läsa.

♥        J e n n i f e r .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0