Och hur skönt känns det?

Marknadsföringskursen är avslutad och jag har därmed avslutat företagsekonomi A. Hur skönt känns det? Sååååååååååååååå skönt! Minst. Extra bra känns det att få lägga det bakom sig med tanke på att jag inte alls tyckte det var roligt. Nu kan jag släppa det där och hela hösten, och gå vidare i den här kursen som jag hittills tycker är intressant. Hoppas det fortsätter så med, då tror jag våren kommer bli riktigt bra.

Har varit och gymmat i eftermiddag, körde solokvist idag. Det känns riktigt bra, pigg i kroppen och musklerna börjar svara på slitet som varit hittills med att orka lite tyngre vikter och fler repetitioner. Frid och fröjd med andra ord, så skönt så skönt. Nu tror jag bestämt att jag ska slå mig ner i soffan och kika på halv åtta hos mig, sen får jag se om det blir nåt mer pluggande idag eller om jag stannar under en filt framför teven. Dock tror jag inte man behöver vara sierska för att förstå vilken av framtidsbilderna som kommer arta sig.


Jag känner mig extra glaaaad idag!

» Det är tecken på medelmåttighet att bara berömma med måtta.

♥        J e n n i f e r .

Överens, tre timmar senare.

Som man kan köra fast på en liten struntuppgift. Tre timmar senare är jag i alla fall överens med både boken och facit, men snart kommer en ilsken Andrea som inte är fullt lika överens med dem. Jag ska göra vad jag kan för att rädda hennes dag, för sms funkar uppenbarligen inte så bra. Fram tills dess ska jag fortsätta nöta framåt, för det är bannemig fortfarande intressant trots klurigheterna. Wiiho!


Bild från nyårsaftonen i Gnarp, jag och hjärtegullet Laura myser som vi brukar.

» Abstinens är lättare att klara av än måttlighet.

♥        J e n n i f e r .

Njuter lite.

Sidorna i boken rullar framåt och det är fortfarande intressant. Jag passar på att njuta av min positiva inställning till kursen då hösten blev som den var, och jag hoppas att den ljusare tiden vi går emot nu hjälper till med att hålla ställningarna bland de positiva tankarna.

Nu har jag precis ätit lite lunch, mos och ketchup. Jag pekade lite i fisken också, för sakens skull, men precis som när jag åt det förut i veckan var jag så himla sugen på mos så fisken bara kändes som onödig utfyllnad i magen. Nu ska jag snart ner och hänga tvätten, sen kör jag lite mer plugg. Fram tills dess dricker jag en kopp kaffe och filosoferar lite.


Och bara för sakens skull bjuder jag på en bild med sämst iPhonekvalité bara för att visa upp sängen med vår hemmasnickade sänggavel och de nya tapeterna. En big fail: Det finns ingen före-bild. Men det spelar väl ingen roll egentligen, det är ju såhär det ser ut nu.

» Blygsamheten är en egenskap som kommer ur medvetandet om ens egen makt.

♥        J e n n i f e r .

Det var väl det.

Ställde klockan för att komma upp lite tidigare idag, jag ska plugga en del nu och sen har jag tvättid och grejs. Tror jag struntar i gymmet idag, det slukar så ofantligt mycket tid om jag ska dit så jag tror det får bli en springtur istället. Temperaturen är rätt perfekt för det och inte verkar det vara storm ute heller. Igår blåste det så fönsterrutorna buktade inåt mellan varven. Ja, det var väl det. Min spännande söndag väntar, nu ska jag drunkna i boken i en timme eller två. Tack och lov för att jag tycker det mesta som står där är intressant.



» I bifallet finns alltid ett slags oljud. Även i det bifall vi ger oss själva.

♥        J e n n i f e r .

Lite pyssel.

Och så var ytterligare en dag igång. Vaknade vid nio och nu har jag fått i mig lite frukost. Från att ha varit en rätt oplanerad och tom lördag, som de flesta lördagarna brukar vara, så känns det ändå som att klockan är en liten motståndare även idag. Nu ska jag göra pastasallad, sen ska jag och Andrea gymma vid tolv förhoppningsvis, och sen ska vi ha picknick på relaxen och gotta oss lite åt helgen. Sen ska jag göra sushi till middag tänkte jag, (måste ju passa på när jag är ensam eftersom jag är lite ensam om att gilla det), och det brukar ju vara lite pyssel med det där riskletet. Lite pluggande har jag tänkt hinna med också, men undrar om det som vanligt blir det som blir lidande? Jag bedömer den risken som stor.


Jag har inte byggt en enda snögubbe i år.. Inte bra, inte bra.

» Det bästa sättet att behålla en hemlighet är ibland att hålla hemligt att det är en hemlighet.

♥        J e n n i f e r .

Grönt är skönt.

Det gamla köket, faktiskt en så gammal bild så hyllorna och det vi satt upp efteråt inte ens finns med.

Nytt golv på plats, dags för färg som ser likadan ut som den där T-shirten.

 

Tadaaa, det tar sig. Eftersom Jonas har förstört min kamera kan jag inte riktigt ta några nya bilder som ger färgen rättvisa. Det där var i alla fall nyansen, (så nära det nu kan bli på kort), innan den torkat.

 

Torr väggfärg mot det nya valnötsgolvet.

 

Och i sin helhet, eller kanske jag ska säga halvhet då det avlånga köket omöjligen kan fångas i sin helhet på en och samma bild. Inga hyllor och sådant är på plats än heller. Jag är ju lite velig ibland och jag vill inte göra hål i onödan nu när väggen är så hålfri och fin.

 

Ni får som sagt ursäkta urusel iPhonebildkvalité, men poängen är ju bara att ni ska få en liten kik på hur det blev.

 

» En författare är en som kan göra en gåta av ett svar.

♥         J e n n i f e r .


Andra sidan skype.

Jag har lyckats hålla tidsschemat rätt bra idag, jag var klar med kapitel sju vid tolv och nu har jag ätit lunch och sitter i skrivande stund med en kaffekopp framför mig och världens bästa Isabelle på andra sidan skype. Så nu får det bli pluggpaus tills vi haft lite kvalitetstid med massa babbel, för det sker nämligen inte alldeles för ofta.


» En gnutta osaklighet kan göra att man sparar tonvis med förklaringar.

♥        J e n n i f e r .

Obehagligt.

Har klivit upp för att hinna plugga en del idag, nu ska jag bara få i mig lite frukost innan dagen drar igång. Men något ytterst konstigt har redan hunnit hända.. När jag kom ut ur sovrummet var det första som slog mig att det var väldigt kallt på golvet, och jag har inte direkt haft något fönster öppet i januari så jag hade inte kunnat glömma något öppet. Jag gick in i vardagsrummet och där hittade jag balkongdörren på glänt.. Vår balkongdörr har inget handtag på utsidan, så den måste ha varit låst från insidan, som vanligt. Jag har inte öppnat dörren på hela veckan, och Jonas öppnade den i måndags. Men dörren kan ju inte ha varit öppen sen i måndags, det skulle jag ju ha märkt..

Som sagt, ytterst knepigt.. Och rätt obehagligt.



Boken jag läser nu.

» Originalitet är för det mesta inget annat än ett ännu inte avslöjat plagiat.

♥        J e n n i f e r .

En dag igen.

Klockan fick ringa rätt tidigt idag, och nu ska jag se till att plugga lite innan föreläsningen mellan tio och tolv. Känner mig pigg i kroppen efter simningen igår, det blev femtio längder så jag hade förväntat mig lite tröttare armar idag. Skönt att vara pigg i alla fall, med tanke på att jag och Andrea ska köra ett hårt gympass idag, utan någon social klubb.

Torsdag alltså.. Det händer nog inte så mycket mer än plugg och träning. Det är alltså en torsdag som påminner rätt mycket om veckans övriga sex dagar. Jo just det, jag ska göra en pizzasallad också, Andrea har beställt det.



Utsikten över Östersund från toppen av Frösöbacken där vi grillade korv i lördags.

» Det man hoppas på är bättre än det man finner.

♥        J e n n i f e r .

Du fattas mig.

Några känslomässigt jobbiga rader, för att säga att du fattas mig.

 

Idag skulle min älskade farmor ha fyllt år, och då det är hennes dag springer mina tankar iväg till tiden för ett år sedan, och fram till i april.

 

5 april åker vi till Umeå sjukhus och hälsar på farmor. Jag gråter oavbrutet hela dagen, jag pratar med henne när hon har de klarare stunderna mellan morfinförvirringarna och håller hennes hand långa stunder. Hon har ont och det smärtar att se henne så. Cancern har gripit tag i henne och det gick snabbt från att vi fick veta om det i januari fram tills nu.

 

Att lämna farmor den dagen var det absolut värsta jag hittills upplevt. Det rev i hjärtat att veta att jag inte bara sagt hejdå, utan farväl. Att se henne i ögonen och säga "jag älskar dig", och se hur tårarna väter hennes kinder då hon trots morfin lika väl som jag visste att det var våra sista ord till varandra, den smärtan går inte att beskriva i ord. Mitt bland tårar och smärtor säger hon, "jag älskar dig med, lilla du".

Såhär i efterhand skär det också i hjärtat att veta att jag säger till min farmor att jag älskar henne för första gången då hon ligger på sin dödsbädd.

 

12 april somnar farmor in, lugnt och stilla. Man kan nog säga att hon var byggd av ett rätt segt virke, tjurskallig som få. Den bilden jag har av farmor är också att hon inte tyckte om jämmer och klagomål. Tjurskalligheten jag själv bär inom mig kommer nog som en gen i rakt nedstigande led från henne. Och trots att jag träffade henne så sällan tänker jag på henne så fort något går tugnt. Jag påminnner mig ofta om att "farmor hade verkligen inte tyckt om det här klagandet" eller "farmor hade förmodligen sagt åt mig att rycka upp mig". Skulle hon läsa det här skulle hon fundera på varför jag sitter och minns det där och blir ledsen. Hon skulle tycka att det vore bättre om jag gick och gjorde något annat roligt istället, för sådan var hon.

 

Så för att göra farmor nöjd, då det trots allt är hennes födelsedag, ska jag sluta att minnas det tråkiga för idag. Jag minns mycket hellre våra fina stunder tillsammans, som ofta fylldes med mysigt prat. Jag fortsätter med att påminna mig själv om att hon förmodligen inte hade tyckt om vissa saker som jag ältar eller gör, och jag försöker ur minnet plocka fram alla de bra egenskaper jag tycker att hon hade. Det främsta jag vill ta vara på efter henne, det är att hon var stark. Det tänker jag också bli, med henne i ryggen.

 


Massa saker.

Just det, sånt här ska man hinna med också ja..

Dagarna och veckorna rullar på i en fruktansvärd fart. Jag pluggar, tränar och umgås med de bästa och det räcker gott och väl för mig.

Plugget; Just nu läser jag alltså Mikroekonomi på engelska. Än så länge känns det riktigt bra, engelskan stör mig inte och jag tror det till och med kan vara bra för min förståelse. Dessutom tycker jag att det är väldigt intressant, så det är ingen plåga att ta fram böckerna. Tumme upp, tumme upp.

Och träningen; Den rullar på riktigt bra, det är roligt och jag börjar känna igen mig själv på morgnarna igen. Nu lever jag första gången klockan ringer och jag behöver inte snooza i 45 minuter för att förvandlas från död till halvdöd. Jag tror det har med träningen att göra och därför känns det himla skönt.

Och ja, de bästa finns det ju inte så mycket att säga om. De är ju som sagt bäst och i helgen hade vi det så mysigt med trippelparmiddag med tacos här på fredagen för att fira renoveringen, och pulkarace på Frösön på lördagen. Och appropå renoveringen, det glömde jag ju nästan.. Vi har fått det omtapetserat i sovrummet och i hallen, ommålat i köket och nytt golv i hallen och köket.


Upplösningen på trippelparmiddagen. Vi spelade upp till bevis, superkul!
Och varför ska man göra det lätt för sig? Emma och Johan kämpar väl.


Rolig dag i pulkabacken, följt av korvgrillning vid utkiket högst upp på Frösöbacken.


Och såhär fint får man bo när allt ska rymmas i vardagsrummet under renoveringen. Retfullt att ha två sängar framför näsan och ändå få sova i soffan. Men det blev himla fint efteråt, så det var värt det. Bilder på hur det blev kommer när jag orkat knäppa några.


» Idéer kommer inte flygande som fjärilar, de är resultatet av hårt arbete.

♥        J e n n i f e r .


Första intrycket.

Dagen började med en introduktion av den nya kursen, Mikroekonomi A. Första intrycket är att läraren verkar toppen, det enda negativa kan bli att hans engelska blir lite jobbig att lyssna på i längden. Men vi har för det mesta tvåtimmarsföreläsningar så det ska nog gå bra ändå. Han verkar väldigt strukturerad i alla fall, inget satans tjaffs om otydliga B:n och för snabba lösningar.. Så det känns bra, och det känns väldigt bra att det känns bra också.

Vid tio började jag och Andrea träna, så jag var tillbaka här hemma vid strax efter tolv. Då fick jag äntligen min efterlängtade kålpudding, och gud så god den var. Det var nog så att det lika gärna kunde ha varit mammsen som gjort den, lyckan är total över att jag behärskar att få till den på egen hand. Jag trodde matlådorna jag gjorde innehöll dubbla portioner, men så var icke fallet. Pang sa det så var den slut, och jag blev galet mätt.

Nu har jag läst lite i boken jag började läsa igår, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Den verkar jättebra tycker jag, hoppas det håller i sig boken igenom. Jag har ju några sidor kvar, men känner mig nöjd med att jag tar tag i löftet. Nu är det plugg som står på schemat, ska försöka planera lite för de fyra veckorna framöver och dessutom plugga lite inför onsdag. Känns bra, känns bra.



Nyårsbild.

» Ord, liksom glasögon, gör allting suddigare som de inte gör klarare.

♥        J e n n i f e r .

Underbara helg.

Den här helgen har varit hur skön som helst och jag har gjort allt jag ville göra förutom en enda sak. Jag har som nyårslöfte att börja läsa böcker eftersom jag tycker väldigt mycket om att göra det men aldrig tar mig tid till det. Men helgen är ju inte slut än så jag kanske ska börja läsa nån rad ikväll.

Annars har jag hunnit med att träna både fredag, lördag och idag vilket känns skönt. Idag provade jag också att göra kålpudding själv för första gången och jag tror den blev rätt lik mammas. Sen har jag bakat, både äppelpaj i fredags och pizzabröd med persilja och dragon idag tillsammans med Andrea. Sen har jag tagit en fika med Denise och tillbringat en fredagkväll i soffan med henne.. Ojoj, jag säger då det.. Fler sådana här helger mellan två kurser borde man ha. Då skulle jag vara en mycket välmående människa. 

Imorgon är det nya tag, nationalekonomi står på schemat och kursen kommer vara på engelska rakt igenom vilket gör att jag upplever vägen fram till en godkänd tenta som aningens brokig. Men det ska nog gå att få till något av det här också, det är jag helt övertygad om. Nu ska jag avsluta denna underbara helg i soffan, nu vet ni ju att jag lever i alla fall.



Andrea har räddat så gott som hela min helg och vi har haft det så mysigt även om den sista biten saknats då Emma varit krasslig hela helgen.

» Det finns tillfällen då förnuft innebär att vara feg.

♥        J e n n i f e r .

Rätt bra jobbat.

Vaknade av tomtar på loftet, eller skottare på taket idag. Trodde först det var inbrott, sen sjönk pulsen igen när jag klurade ut vad det var. Har tillbringat denna lediga fredag på gymmet, klockan bara rusade iväg. Jag hade kunnat varit där lika länge till, men jag ska faktsikt fika på stan med Denise alldeles snart. (!) Vi har kämpat med att få ihop det sen i september ungefär, rätt bra jobbat av oss att äntligen lyckas några månader och ett nytt år senare.



Jag skaaa ladda upp lite nya bilder här. Snart.


» Längtan efter framtiden innebär en önskan att undfly nuet.


♥        J e n n i f e r .


Lite mör.

Hemma efter ytterligare ett pass på gymmet, det fick bli mest kondition idag då musklerna börjar bli lite möra. Så crosstrainern fick mig att svettas på bra, sen kramades jag lite med en pilatesboll på slutet.

Nu ska jag nog sätta mig och bläddra i lite papper inför imorgon, det känns inte som att det är tenta imorgon ens. Det känns som att jag kommer gå dit och konstatera att den här läraren är precis lika hopplös som han varit hittills. Men imorgon är en annan dag. Ja, så är det.


Jag tror bestämt att fredagen ska spenderas i ungefär det där tillståndet.
Inte helt fel va, eller vad säger ni flickor? ;)

» Den som kan något gör det. Den som inte kan något undervisar.

♥        J e n n i f e r .

Väl tillbaka.

Väl tillbaka i Östersund rullar vardagen på rätt bra. Jag pluggar, tränar och umgås med bästa flickorna - precis som vanligt alltså. Det är så fantastiskt skönt att träna igen, jag hann sakna det rätt mycket när jag var hemma. Imorgon är det tenta och jag bryr mig nog inte särskilt mycket. Inte än i alla fall. Det får gå som det går, jag är hur som helst inte direkt motiverad att ens anstränga mig för att göra mitt bästa. Hoppas lite sån energi infinner sig imorgon.



Bild från tunnbrödsbaket på Lögdö Bruk i december.

» Ödmjukhet är grund för alla dygder.

♥        J e n n i f e r .

Fyfyfy.

Innan "jullovet" ens är över har jag redan lessnat på att plugga. Det känns bara så tröttsamt allting, och jag önskar att jag kunde veta vad jag ska göra åt det. Nästa vecka blir lite jobbig, men sen tror jag att jag ska försöka inviga det nya året med att hamna på fötterna vad gäller engagemang och sånt igen. En ny kurs på 30 hp väntar, men redan där börjar tröttsamheten då jag inte ens förstår vilka böcker jag ska beställa. Men usch vad jag klagar, fyfyfy.

Vi skiter i klagandet och langar en snygg bild från nyår på mig och min snyggaste kusin Simone istället.

 

» Hälften av de misstag vi begår orsakas av att vi känner när vi borde tänka och tänker när vi borde känna.

♥        J e n n i f e r .


Kors i taket.

Kära syster lovade ju faktiskt, (kors i taket), att jag fick använda några bilder på oss tillsammans från nyårsafton här. Sagt och gjort, för det är inte en chans man missar.

Vi tycker ju faktiskt om varandra, lite ibland åtminstone. ;)

 

» Säkraste sättet att dölja sin begränsning är att inte överskrida den.

♥        J e n n i f e r .


Ledig.

Jag lever, däremot har jag bloggsemester.

 

Nyårsbild, bästa pappsen!

 

» Ofta leder oss fruktan för något ont till något ännu ondare.

♥        J e n n i f e r .

RSS 2.0