jennifer bergman

Ibland brukar jag tänka, att om helgen bara skulle ha en dag till, då skulle det vara mycket enklare att få undan allt tråkigt. Nu sitter jag här den där typiska söndagen, men allt kvar att göra. Det känns lika förjävligt varenda vecka, och ändå lär jag mig aldrig. Jaja, det är så det kan vara. Men egentligen är det inte så mycket att klaga över, det finns de som har det värre.

Jag har skaffat ett konto på studera.nu, och det är stort! Det betyder liksom att jag ska söka universitet snart.

Shit.

» Målet är ingenting, vägen är allt.

♥        J e n n i f e r .

Har spenderat några uppfriskande timmar ute på Åstön idag. Det är få platser jag finner så trivsamma som denna lilla ö, så tyst, så lugnt, så skönt. Amber for runt som ett yrväder, där är det etthundratio procent, alltid and always. Gjorde inte så mycket där ute, skottade och trallade runt. Gick en liten svängis och trallade lite till.

Nu har vi precis ätit middag, lax och klyftpotatis med romsås. Det  var jättegott, och nu är jag lagom mosig för att lägga mig i soffan och kolla på en till Johan Falk film.

» Hur gör man för att glömma så fort, och sedan inte bry sig det minsta?

♥         J e n n i f e r .

Hur kan det vara möjligt, tjugo minusgrader OCH stengrått väder? Tjusningen med fruktansvärt kallt väder är väl ändå att solen brukar skina. Kombinationen kallt och grått faller mig inte i smaken. Ingen av oss har dock lust att vara inne idag, så det bär av ut på Åstön i kylan. Har man tur kanske det är finare väder där ute, så brukar det alltid vara på somrarna i alla fall.

Och för dig som blev orolig att jag inte löst melodikrysset idag, oroa dig inte, det är löst och klart. Aningens klurigt idag, han får allt se till att modernisera sig lite så man har en chans.

»  Vägen till startplatsen är den längsta.

♥        J e n n i f e r .

Har precis kollat på en av Johan Falk filmerna, Leo Gaut. Den var bra, men jag har inte sett de innan och det var lite synd. Galet mycket popcorn har jag ätit med, tjockiiiiis.

Appropå ingenting, han den där Kapten Klänning i Aftonbladet och Expressen and everywhere idag. Han var på skolan och föreläste för inte alls länge sen. Riktigt bra föreläsare, men fy fan att man apploderat åt en sån. Fy fan. Blä.

Nu tänker jag typ borsta tänderna och sova. Och gå ut med Amber eftersom Jonas vägrar släppa teven, (as usual?..)

» Känslorna kommer av sig själva, det är inget jag kan lära om eller ändra.

♥        J e n n i f e r .

Har anlänt till Timrå efter en dag fylld av glömska och "typiskheter". Ambers mat står kvar i Ljusdal, bortglömd och övergiven. Jonas plånbok med körkort med mera ligger kvar hemma i Sund. Polisen lyste med laser den typ första och enda gången vi inte körde med laservarnare.

Ja, det var väl det.

Det är snart slut på fredagen och jag har inte pluggat alls, inte ett skit. Och nu tänker jag sitta i soffan och glo på teve och inte bry mig. Ibland får man göra det, synd att det har blivit "ibland" lite väl ofta på sista tiden..

» Som jag saknar dig. Det.

♥        J e n n i f e r .

Det här har det inte funnits mycket tid för idag. Hela skoldagen ägnades åt provracet, och jag hade hoppats på en bättre förändring från sist än såhär. Jag hade ett poäng mer nu än förra gången, men det känns ju ändå bra att jag hade disciplin nog att göra det. Nu har jag förberett mig så gott jag kan för vårens riktiga högskoleprov.

När jag kom hem gick jag direkt vidare till gymmet och där fördrev jag en och en halv timme. Sen kom jag hem och insåg hur jag vantrivs när det är smutsigt och stökigt, vilket det var efter rörmokarens framfart. Så jag satte genast igång med dammsugning, skurning och plockning. Sen kom Jonas hem och då åt vi middag, sen komm Tina och Emma och fikade våra goda chokladrutor. Vi var så generösa så de fick med sig en låda hem till och med, (så jag får nåt gott fika när jag hälsar på).

Nu har jag mest tillbringat tid till svenskauppgifterna som ska vara klara och inlämnade imorgon. Det här är bland det klurigaste jag gjort, att skriva ett CV och ett personligt brev baserat på så gott som enbart lögner. Jag ser inte framemot intervjun till veckan, då ska jag dessutom slingra mig ur lögnerna muntligt. Hmm, det kan bli knepigt. Det är bara att babbla och hoppas på det bästa antar jag.

Usch vad klockan springer iväg, nu måste jag duscha och sova. Jag har massor med plugg kvar som jag skulle ha behövt göra, men det blir väl som vanligt att ägna "den lediga" helgen till det. Loveli..

» Vill du komma någonstans? Gå någonstans.

♥        J e n n i f e r .

Nu har jag pluggat nog för ikväll. Typ trettio minuter, det räcker väl? Illa, jag vet. Men snart ska jag nog hitta lite mer motivation, för jag vet så väl att den finns där om jag verkligen behöver den.

Nu är det dags för en varm dusch, sen hoppas jag på att Jonas vill fika lite chokladrutor och mjölk med mig. Imorgon blir det ingen höjdardag i skolan, jag ska skriva provracet - alltså ett gammalt högskoleprov - mellan 9.oo och 14.oo. Gjorde det i höstas och känner att jag vill testa på det en gång till innan jag smäller till med det riktiga provet senare i vår. Tänk de "undermänniskorna" som skriver 2.0 på det där satans provet, det är något jag aldrig kommer begripa.

» Har man störtat från regnbågen, så har man varit på regnbågen.

♥        J e n n i f e r .

Jag är fruktansvärt otaggad på att vara vaken nu. Jag ljuger inte om jag säger att jag nästan somnade på affärsjuridiken idag, jag kände hur huvudet nickade till när jag tänkte att jag bara skulle blunda en liiiten stund.. Dessutom hade jag bestämt mig för att inte gymma idag, jag hade snarare planerat att sitta hemma och tjocka i mig en massa chokladrutor som Jonas bakade igår. Så blev det dock inte, (tack och lov?), för Jonas hivade iväg mig till gymmet eftersom han skulle åka och träna med skidgym. Då var jag inte glad kan jag säga, men nu är det såklart skönt.

Det här är egentligen det sista jag har tid med. Rörmokarn är äntligen klar nu, så det behöver städas en hel del. Sen hänger plugget över mig som en tung skugga. Jaja, ingen mening att sitta här och klaga - då blir ju definitivt inget gjort.

» I kärlekens krig segrar den som ger sig.

♥        J e n n i f e r .


En nyckelpiga i diskstället, i januari? Ja, tydligen..

Det blev inget plugg för mig, såklart, utan lite kökstjänst istället. Tina och Emma kom och fikade för att få träffa Amber istället. Sen tog jag hand om middagens disk och assisterade min bagare till pojkvän. Det är galet ohälsosamt för mig att han är här under veckorna, i det avseendet att det blir fusk med onyttigheter så gott som varenda dag. Men vad gör det om hundra år? Dessutom får man fuska lite, så länge man inte fuskar mer än man tränar.

Nu är jag helt makalöst trött. Skulle förmodligen somna pangbom om jag gick och la mig, men lite till måste jag nog hålla mig vaken. Kanske tjuvsova lite i soffan, tänkte krypa upp hos Jonas och kolla på NCIS nu, sen är nog klockan tillräckligt mycket för att sova. Då kommer jag förmodligen inte vara trött längre heller, men det får jag fixa då.

» Det finns få uppriktiga vänner - men så är heller inte efterfrågan så stor.

♥        J e n n i f e r .

Släng er i väggen, åtta kilometer skate - de ni! Åkte tre kilometer först, sen fick Amber hoppa in i bilen. Då skulle jag och Jonas ta ett till varv på tre kilometer och jag ville verkligen inte det. Men Jonas insisterade, och han lurade mig till och med att åka fem kilometer till istället för tre, så åtta kilometer totalt it is.

Nu fryser jag som ett pälslöst djur, så nu blir det duschen och sen lite middag. Sjömansbiff blir det idag, det är ju helt makalöst gott, särskilt eftersom det är mammsen som gjort den.

Tro det eller ej, men Amber är helt utmattad nu, det slet nog lite att skena runt som en stöll i skidspåret, tack och lov (!).

Lina, jag har hittat det. Visdomsordet som talar om precis vad vi redan vet, fast vi vill moppa deras golv ändå.

» Anledningen till att män ger sina könsorgan smeknamn är att de inte gillar att en främling fattar 90% av deras beslut.

♥        J e n n i f e r .

Nu är den här dagen slut, och det måste ju betyda att det helt enkelt snart är helg. Haha, nåt ditåt kan man ju hoppas på i alla fall.

I mitt förra lite lätt deprimerade inlägg glömde jag det här viktiga med att vara glad för det man har, Jonas är ju här med mig i veckan. Det är jätteskönt att inte vara själv, och att slippa göra allting själv. Som arbetssökande är han kung på det här med personliga brev och cv:n med, så det gick ju som en dans att få till det. Hoppas min svenskalärare är av samma uppfattning imorgon bara.

Jonas var så gullig idag när vi hade ätit middag, han som absolut inte tycker om kaffe insisterade på att servera mig kaffe i tevesoffan. Visst tänkte jag, och funderade på vad som flugit i honom. Han hade köpt en såndär "Kärlek" mugg med text på insidan, och inte fick jag tjuvläsa innan jag druckit upp heller. Men i muggen stod det i alla fall:

"Jag känner mig trygg och säker omkring dig.
Efter allt vi upplevt tillsammans, vet jag hur mycket du älskar mig.
Den värmen är något som jag vill ge till dig,
du är ju den person som betyder mest för mig i mitt liv.
En sak är säker, och det här lovar jag nu,
Du kommer aldrig att lämna mitt hjärta."

Jag antar att det är alldeles för lätt att sakna det man inte har istället för att vara tacksam för det man har. Han är den bästa som finns, tveklöst.

♥        J e n n i f e r .

Herregud, förskräckligt dålig uppdatering, men mitt liv har varit aningens mer upptaget än vad det brukar vara, för nu har jag ju barn att passa. Eller ja, hund i alla fall. Men det är mer komplicerat och tidskrävande att kissa henne än en liten bebis som kissar i blöjan faktiskt.

Igår var det full fart, åkte förbi Fränsta och hälsade på Elina och Rickard på vägen hem från Östersund, åkte skidor länge med voffsingen när vi kom hem, sen pang vidare till Ljusdal och göra allt nödvändigt här. Det var igår det.

Nu har vi precis blivit klara med dagens uppdrag, förutom det jobbigaste - plugget - såklart. Ska skriva ett cv och ett personligt brev, och så svårt kan ju inte det vara. Det knepiga är väl att jag ska ljuga om alla tidigare erfarenheter och se till att jag inte ljuger så de sätter dit mig totalt på skolan sen. Det vore ju lite lätt jobbigt. Sen ska Amber ut en liten sväng med, som förhoppningsvis ska fungera lite uttröttande. Dock känns det som ett hopplöst fenomen, men, hon är söt.

En månad har gått och jag förstår ingenting. Frustrationen och aggresionen övergår sakta men säkert till besvikelse och saknad, och så kommer det vara så länge jag inte får svar på vad som hände - vad jag gjorde. Att något uppenbarligen kunde gå så fel utan att jag skulle förstå någonting efteråt, det känns ganska konstigt. Och jag önskar, jag önskar, att jag kunde ge mig. Men det kan jag inte. Och jag önskar, jag önskar, att du vore tillräckligt engagerad för att läsa det här, och att det kunde få dig att förstå hur jag mår på grund av det här. Och att det skulle kunna få dig att ge mig det enda svar jag behöver, för du vet så väl att det är du som har det.

Ja jag ville leva farligt, så jag slängde mina skor,
Men när man väntat allt för länge, blir inget som man tror.
Jag kan sitta flera timmar, jag kan gå igenom allt.
Du försvann för längesen, men du är fortfarande överallt.
Jag är aldrig nöjd med något, jag har alltid varit sån.
När jag ser mig själv i spegeln, vänder jag mig om.
Det enda jag vill veta är vad som blev så fel,
Men jag ska sakna dig imorgon, för du vet hur jag kan bli.

♥        J e n n i f e r .

Jag är så mätt så jag typ spricker. Vi har varit och ätit mongolisk buffé, och det var makalöst gott. Det gjorde ju inte saken sämre att vi var jättehungriga allihopa. Nu ikväll händer det inte så mycket, kanske ligga i paltkoma i soffan och kolla på lite teve? I mina öron lät inte det helt fel.

Får se om vi svänger förbi Fränsta imorgon på vägen hem, skulle tro att vi kommer iväg i rätt vettig tid i alla fall. Sen blir det middag hemma innan vi åker ner till Ljusdal. Den här helgen går fort känner jag, rättare sagt fortare än vanligt. Det är lite synd, den hade ju kunnat fått vara en dag längre eller två.

» det ena är verkligen knepigare än det andra.

♥        J e n n i f e r .

Melodikrysset är inskickat och klart, lite klurigheter idag men vi kan nog ha fått till det. Nu blir det tandborstning och sedan blir det en sväng med skidorna på sjön innan det är dags för duschen och att packa. Inget plugg över huvud taget den här helgen, visst finns det att göra - saken är bara den att jag inte tänker göra det.

» Glömma och gå vidare, I guess..

♥        J e n n i f e r .


Full fart (:

Snart somnar jag sittande, det blir ingen utröstning på let's dance för min del. Nu satsar jag på tandborstning och sängen medan de andra diskuterar vilken film som ska snurra i dvd.n senare.

Imorgon tror jag att vi ställer klockan så vi hinner åka skidor innan melodikrysset, och sen måste jag packa och dona lite för en natt borta. Förbereder er alltså på en rätt dålig uppdatering resten av helgen - men av någon anledning tror jag att ni överlever ändå.


Är du kvar där du var?
Jag har slutat gå förbi.
Det är nog bäst för båda om jag försöker låta bli.
Vem lämnade vem?

Jag är inte över dig än.
Jag grät, och vi kysstes,
fast jag borde ha bett dig att gå.
Och jag ska aldrig mer säga sanningen,
till någon som saknar förmåga att förstå.

Det är ljust snart, jag vet.
Men än så känns det kallt.
Och gissa vad du glömde,
det hänger runt min hals.
Jag önskar att jag var en sån, 
som inte tänker alls.
Vem lämnade vem?

Melissa Horn.

♥        J e n n i f e r .

Det blev lite brådis där en sväng, Stefan ringde och bad oss komma och bärga honom från Gåda. Nu är the mission completed, och det gick finemang. Jag skulle ha lagt upp bilden på Amber i förra inlägget, men det blev lite för bråttom iväg för att hinna. Så här har ni henne, sötfisen själv.

Hon är ju sötare än socker, och mer fartfylld än allt. :)

» Och genomskinligt grå blir jag, utan dina andetag.

♥        J e n n i f e r .

Tro det eller ej, men jag är vaken fortfarande. Funderar på om det ska få bli en sväng med skidorna innan let's dance, men för att vara helt ärlig kändes det inte så himla lockande att släpa sig ut nu. Jag vill bara sova, det är det enda jag begär. Rätt illa, jag vet ^^

Imorgon rullar vi iväg mot Östersund någon tid, vet inte riktigt när än. Stannar där tills på söndag, och då ska vi ha världens goaste Amber med oss tillbaka. Visst, hon är liten, men livlig. Det kommer i alla fall bli jättekul att ha henne i Ljusdal, sötfisen där.

Fast det här duger inte till så mycket heller, sitta... Oj, nu ringde telefonen så nu fick vi ett uppdrag. Det bär av till Gåda för att bärga pappa nummer två, Stefan.

» Jag kan inte veta var jag står så länge jag inte vet var du står.

♥        J e n n i f e r .

Fick man sova något natten som var tro? Neeeej. Emma somnade som en stock, så jag gick och trallade på för mig själv och var så nöjd för att det gick så smidigt, utan gråt och allt vad det brukar innebära. Men istället skulle ju såklart katten få fnatt, hon skrek heeeela natten. Imorse fick hon p-piller, så förhoppningsvis blir det tig i henne om ett par dagar. Så ikväll när jag sover hemma utan ledsna barn och skrikande katter kommer jag förmodligen ligga medvetslös i soffan framför teven, men det är ju inte det sämsta en lugn och skön fredagskväll.

Hej och hå, jag ska laga maten med, hur ska jag orka det?! Nog för att det bara är att röra ihop den där tacoköttfärsen och hacka lite grönsaker, men jag hade hellre legat och sovit i soffan.. Och av någon anledning är inte det så konstigt efter två nätter av totalt kass sömn.

Snart kommer iallafall Jonas, äääntligen :) ♥

» Mindre framsteg är också framsteg.

♥        J e n n i f e r .

Jag hatar det faktum att allt kan förändras på en tusendels sekund.
Men min farmor är min farmor och hon kan fixa det. Hon kommer fixa det.
Men hon är inte värd att drabbas. Jag älskar ju henne.
:'(

Ojoj, det är jobbigt att ha barn.. Eftersom fröken har frukansvärt svårt att sova när hon vet att mamma ska vara borta var det lite kivigt med sömnen natten som var, men jag fick ju sova mellan tolv och fem i alla fall - alltid något.

Skolan började med ett psykologiprov, konstant skrivning i en och en halv timme så skrivkrampen var rätt lagom nice.. Men jag svarade på allt, så det känns helt okej i alla fall. Efter det blev det direkt på en oerhört spännande lektion med Staffan.. Kämpade för att vara vaken. Efter det en tjattrig lektion i marknadsföring, och slutligen mördaren av alla mördarlektionen - bokföring o_O Det kan inte vara humant att sitta sådär som vi gör, det är så segt så det inte ens går att beskriva.

Efter skolan var det pang på gymmet, körde på där i cirkus en och en halv timme innan det var dags att rusa hemåt. Slänge i mig maten, gjorde i ordning inför i morgon och hämtade Emmsen hos hennes morfar. Väl här hemma är det läxläsning, diskning, dammsugning och förberedelser för imorgon som stått på schemat. Ja, jag är trött. Fruktansvärt trött. Och nu hoppas jag så innerligt på att hon somnar fort - snälla snälla snälla.. Jag orkar inte vara vaken till tolv inatt igen.

Det var så nära att jag gav mig här om dagen, men om jag hör av mig, vad händer då? Jag klarar inte ett tyst svar, det skulle bekräfta det jag redan befarar, och besvikelsen skulle skära rakt genom bröstet på mig. Så länge det är såhär kan jag väl hoppas? Det är i alla fall det jag gör.

» Vad som uppenbarligen var ingenting för dig, var allt för mig.

♥        J e n n i f e r .

Dagens I-landsproblem nummer ett: Folk på gymmet som anser sig vara bättre och mer värda än alla andra, finns det något som är mer skrattretande och patetiskt än det? Men om de tror att de blir tränade av att stå med näsan i vädret och vänta på exakt rätt maskin, så är det i alla fall inte mitt problem att stackarna inte är smartare än så.

Dagens I-landsproblem nummer två: Medelålders klimakteriekvinnor på gymmet som inte anser sig behöva hälsa på oss som råkar vara under trettio. Däremot går det tydligen makalöst bra att hälsa på de med likartade rynkor och ålderskrämpor. Det är inte mitt fel att jag råkar vara tjugo år yngre, och det finns inget som säger att jag skulle vara otrevlig på grund av det heller.. Suck för förutfattade meningar (eller avundsjuka?) gentemot ungdomar.

Men annars var det great på gymmet as always, hann dit innan folkstormen som kommer vid femsnåret. En av de värsta sakerna med gymmet i januari är att det är så himla många människor med sina nya nyårslöften där. Men i mitten av februari brukar de flesta ha tröttnat tack och lov, och då blir det lite mindre folk.

Nu ska jag förmodligen börja packa ihop lite saker för att knalla tvärs över gatan, som sagt sover jag hos Tina och Emma i två nätter nu. Tina ska som tur är förhöra mig på psykologin ikväll, och det kan nog behövas. Men när hon traglar inför proven med mig så brukar det fastna som en smäck, så jag litar på det. Nej, I-landsproblemet att tiden inte räcker till känner vi alla till, så nu är det dags att effektivisera den en aning.

» There was a laugh in my eyes, there was a waltz in my walk. But now it's been such a long time, since there was hope in my mind.

♥        J e n n i f e r .


Lika som bär, mosters gopiga ♥

God morgon. Det är inte alla morgnar jag har tid att sitta här, men idag ligger det till som så, att jag var tvungen att gå upp tidigare. Min hyresvärd skulle dyka upp med en rörmokare klockan sju för att fixa det sista inne i köket, och i normala fall går jag upp klockan sju. Men det är kanske inte så trevligt att vakna av att det ringer på dörren, så därför ställde jag klockan på kvart över sex. Släpade mig upp och gjorde färdigt allt. Och kom de klockan sju? Nej, inte direkt.. Närmare bestämt kvart i åtta. Jaja, så kan det vara - det finns ju de som har det värre.

Ikväll ska jag sova hos Emmsen och syster, jag ska ta hand om lillfisen när Tina åker till Stockholm med jobbet, så det blir till att tillbringa både den kommande natten och torsdagnatt där.

Dagen erbjuder skola, träning och psykologiplugg. Imorgon blir provet överstökat och sen är kursen slut, wiiihoo!

» I try to tell you what I'm feeling, but how do I when all words pale?

♥        J e n n i f e r .

Skäms för min bedrövliga uppdatering idag, men vissa dagar är ju knökigare än andra.

Dagen började verkligen inte bra. Jag råkar vara en av de människorna som alltid lyckas med det omöjliga, vilket idag bestod av att tappa mobilen i toaletten. (!) Ja, det är sant. Skratta på, jag bjuder på det.. Men eftersom jag är så oerhört teknisk så fick jag ur batteriet fort nog för att mobilen skulle börja fungera igen, efter en dags torkning på elementet. Så min kloakmobil fungerar, faktiskt bättre än innan, vilket kanske inte är så kostigt. Det kunde egentligen inte bli sämre, bortsett från om den verkligen dött då..

I skolan lullades det på som vanligt, och svenskan slapp vi på grund av sjuk lärare och det gjorde ju ingenting. Jag och Isabelle struttade hem för att första gå på gymmet, sedan laga mat och sist med inte minst, plugga. Okej, det går ju som det går ibland. Vi hade mycket att babbla om, och det tog kanske aningens för mycket effektiv pluggitd. Men vi kom igenom det, och det är faktiskt skönt att plugga tillsammans då man kan diskutera istället för att behöva skriva allt.

Imorgon bitti klockan sju kommer rörmokaren hit, och det är ju trevligt, förutom att jag måste upp en timme tidigare en vanligt ifall han stänger av mitt vatten. Nio vore väl ändå en lite humanare tid?!

Nu måste jag diska, sen är det typ sängen bums som gäller!

» Jag undrar fortfarande varför jag förtjänar den här behandligen.

♥        J e n n i f e r .

Ahja, pluggandet gick som det gick ikväll, men jag har faktiskt fått in en del. Imorgon ska det om inte annat dunkas in med Isabelle över en wokmiddag och lite gyyym (y). Det blir typ awesome!

Jag har räknat ut att om jag gör mig iordning för sängen nu så kan jag läsa lite mer när jag gått och lagt mig, kanske rent av medan jag ligger på spikmattan - min nya vän för er som inte redan listat ut det. Igår fick jag tyvärr ingen hjälp av den, fast jag var helt utslagen snurrade jag varv på varv i sängen i säkert en timme innan jag till slut slumrade in. Hoppas på bättre flyt ikväll.

» Man förändrar livet på lång sikt. Månader och år, inte dagar och veckor.

♥        J e n n i f e r .

Suuuck, det går ju inte att plugga när det är så intressanta program på teven. Fastande på kanal fem, tjocka barn - för feta för lek. En stackars kille har ett bmi på 36,9, och gränsen för fetma hos barn går vid ett bmi på 19. Han var sju år och vägde sextio kilo, det är fruktansvärt. Och föräldrarna skyller på ämnesomsättningen istället för att inse att de måste ta ansvar för barnens kost och livsstil.

Det blir nog mer och mer uppenbart att det är dietist jag ska plugga till. Jag vill hjälpa människor med sådana problem, jag tycker att det är viktigt. Fetma ökar faktiskt riskerna för både hjärt och kärlsjukdomar, cancer och diabetes.

Programmet jag ser på är från Storbritannien. 4,5 miljoner barn där lider av fetma, det är halva Sveriges befolkning - fast bara barn!

Är det kanske dags för en varningsklocka? Jämfört med detta är kanske inte Svininfluensa och allt annat som härjar så stora epidemi..?

» Stressa inte till framtiden. Den kommer tids nog.

♥        J e n n i f e r .

Önskar att jag sparat disken och pluggat först, för då hade jag kunnat belöna mig själv med att äntligen få gå och diska nu, efter pluggandet. Det är illa, att uppleva disken som en belöning för att man pluggat tillräckligt länge. Men jag var ju tvungen att rycka in som barnvakt ett par minuter med, och då kan man ju inte plugga. Så, nu ska jag ta mig i kragen och sluta upp med att skriva en massa blaha här.

over & out.

» För mycket tid att tänka på allt jag ser hos dig, jag vet att det går över, men det är lika svårt för mig.

♥        J e n n i f e r .

Sitter med den obligatoriska måndagshuvudvärken och grämer mig över allt jag vet att jag borde göra. Jag har psykologi att plugga, och några tal i matteboken skulle inte heller skada. Sen måste jag diska och pallra mig iväg för att handla. Jag förstår inte vad det är med måndagar och mig, men det slår aldrig fel, efter lunchen får jag dras med denna fruktansvärda huvudvärk tills jag går och lägger mig. Sen är den borta när jag vaknar, och så märker jag ingenting av det under resten av veckan. Är det inte det ena så är det det tredje..

Jag har i alla fall klippt och slingat håret idag, guuud så skönt! Nu blev det ljusare och fräschare, och det mest slitna försvann. Eftersom slingornas färg föll lite olika ut i utväxten och i den gamla färgen ska jag köra med lite silvershampoo för att få det lite jämnare ljust.


Den bilden duger nog så länge. Blondes have more fun? ;)

» There's always gonna be another mountain.

♥        J e n n i f e r .

Nej, det här går inte, ingen film för mig ikväll. Jag är verkligen helt färdig, så spikmattan och sängen kommer nog vagga in mig ganska omedelbums ikväll. Det är bättre än att somna i soffan för att sedan vakna och inse att man måste resa på sig för att gå till sängen och sova vidare.

Imorgon väntar en helt okej dag, förutom rättskunskapen då. Synd att över halva skoldagen består av den. Men sen ska jag klippa mig, och färga eller slinga, får se vad Johanna tror på. Jag ska bara se till att komma ihåg den där tiden, hittills har jag glömt bort den x antal gånger. Det skulle ju vara lite pinsamt att inte dyka upp liksom..

Nej, John Blund is calling.

» Enighet ger styrka men för det mesta också blindhet.

♥        J e n n i f e r .

Mina muskler skakar, bastun tog totalt knäcken på mig. Fick typ inte upp armarna ovanför huvudet när jag skulle skölja ur balsamet, men då kan jag kanske hoppas på att somna som en gris ikväll med. Det är en ganska sällsynt företeelse, så som omväxling skulle det vara rätt trevligt.

Jag och Lina som tränar tillsammans = katasrofalt x). Men det som är så bra med dig Pussan, det är att ena sekunden så kan vi vara helt looost och virra på som yra hönor, och andra sekunden kan vi vara allvarligare än döden själv. Tillsammans med dig får liksom alla känslor uttrycka sig, utan att det gör någonting. ♥

Guuuud så hungrig jag är, inte för att det skulle vara nåt nytt, men ändå.. Nu måste jag gå och göra lite fika, sen ska jag tända lite ljus och riktigt mysa ner mig i soffan. Jag skulle vilja mysa ner mig tillsammans med Jonas i soffan, jag saknar dig. ♥

Psykologi och matte.. Va, sa nån nåt?!

» Ett ärligt nej är bättre än ett falskt ja.

♥        J e n n i f e r .

Jag är förmodligen för tjurig för mitt eget bästa, men tig ihjäl mig du bara - jag ger mig inte!

Ibland skulle det vara skönt att bara acceptera att man ibland tydligen måste krypa på knäna och tjugofyrasju krusa vissa MÄNniskor, (stal det uttryckssättet av Sara eftersom det var väldigt tydligt och bra), för att de ska vara nöjda. Men, faktum är, att jag inte tänker göra det fortsättningsvis. Jag har närmare bestämt inte gjort det sedan juldagen, vilket har fallit väldigt illa ut. Närmare bestämt inte ett ord över huvud taget, jämfört med det dagliga snacket som pågått i över två år. Det är en omställning, och förbaskat tråkigt.

Så, jag antar att min tjurighet inte alltid är till en fördel, men om den MÄNniskan tror att jag tänker hunsa hit och dit som att MÄNniskan vore fyra år, så tror MÄNniskan fel. Ska det vara så svårt att våga ha lite stake i ryggraden och ge ett och annat ärligt svar, och kanske till och med en och annan förklaring, är det ändå inte jag som går miste om något. Så är det, over and out.

» Men det betyder ändå inte att det är enkelt att acceptera, och att jag inte saknar den där MÄNniskan nåt så fruktansvärt.

♥        J e n n i f e r .

Nyäten, fisk på en söndag hör lite till traditionen, och när det är fjällröding kan man ju inte klaga det minsta. Jag har försökt att ge mig på matten, okej då, kanske inte helt helhjärtat, men ändå. Derivata och jag snackar inte samma språk, jag gillar logiska saker, inte sånt som bara är som det är. Tack och lov har matteproven hittills varit på min sida, så om det här skulle gå åt skogen är det inte hela världen. Bara halva.

Nu måste jag packa, sen ska pappsen skjutsa mig till Ljusdal. Lite handling inför veckan, kanske byta gardiner (finally !), och gymma med Pussssan. Synd att både mina armar och ben är helt fääärdiga.

» Jag har än inte förstått att du verkligen är borta.

♥        J e n n i f e r .

Mina armar är och förblir döda. Som sagt var jag tvungen att prova det sladdade spåret till Storön som pappsen kirrade igår. Problemet var att det var borta, igendrivet. Efter mycket om och men hittade jag det, och det gick helt okej att åka fast det var en del drivsnö i spåret. (Själv tar jag det som ett framstegstecken, jag behöver kanske inte en autobahn för att kunna komma framåt längre?!). Men då kom nästa bekymmer, rena rama motvinden och en massa småspik rakt i ansiktet, inte så förtjusande trevligt. Mitt ute på sjön blåste det inte så dåligt heller, så när jag provat det där varvet en gång nöjde jag mig med det lilla vanliga varvet fyra svängar, och alltså kom jag upp i 6,5 km idag.

Passet avslutades, (såklart !) med att staka hela åkern upp även idag, med alldeles för korta stavar. Alltså blir det inte att pumpa armarna på gymmet ikväll, då ramlar de nog av.

Nu ska jag stretcha och få i mig lite lunch. När jag tränar är jag hungrig hela tiden, och till och med pappa påpekade det idag. Haha, då är det rätt illa ^^

Meen, äta bör man annars dör man. (Äter gör man och ändå dör man..)

» Jag är min egen största utmaning.

♥        J e n n i f e r .

Åh, jag har så ont i mina ben sen igår, så idag känns det som att jag måste prioritera. Springa eller åka skidor, det är frågan. Jag tror nog att löparskorna får vila idag, för sen kommer jag inte kunna åka skidor på hela veckan. Plus att jag måste testa varvet som pappa sladdade igår också, särskilt med tanke på att det gled superbra igår!

Jag är rätt stolt över mig själv när jag vaknar innan nio utan väckarklocka på helgerna, så slipper jag det där dåliga samvetet som jag får om jag sover till halv elva - elva: "Åååh nej, nu har jag sovit bort hela dagen". Hiss på det!

» Tråkighet är allvar utan innehåll.

♥        J e n n i f e r .

Det blev ju ingenting alls med mina skidplaner ikväll inte. Mamma och pappa villa åka och hälsa på mamma och pappa nummer två, med andra ord Anneli och Stefan. Kollade på en massa bilder från fjällvandringarna och man blir faktiskt lite sugen. Hoppas på en najs midsommar vid en snöig fjälltopp, det skulle i alla fall vara något annat än det vanliga.

Jag tycker inte om framtiden och jag och Pussan har diskuterat det ikväll. Hon tycker också att den är krånglig. Men såhär är det va, att om man gillar att ha allt planerat och klart, då tycker man inte om framtiden. Visst, har man allt planerat och förutsett kanske spänningen försvinner och, men om man inte är ute efter spänning dååå? Det finns faktiskt mycket andra saker som kan fixa livets spänning, det behöver nödvändigtvis inte vara att inte veta någonting! Tänk vad skönt det är nu, när jag vet att jag ska vara på skolan på måndag klockan tio, att jag vet att jag ska vara barnvakt onsdag & torsdag natt och att jag vet att pappa kommer och hämtar mig i Ljusdal på fredag. Tänk vad skönt det är att veta vad man har för plikter och skyldigheter, vad man ska ödsla sin tid på och hur man helt enkelt ska göra för att livet ska gå runt. Det är inte tråkigt, det är tryggt!

Från och med studenten har jag ingen aning om var min livsfinans ska komma ifrån, jag har ingen aning om vad jag ska ödsla tiden på och jag har ingen aning om hur jag ska göra för att livet ska gå runt. Jag vet verkligen ingeting, och det är allt annat än tryggt! Det är jobbigt, förvirrande, ångestbildande och frustrerande.

» Vad gör man när man vill så mycket, och är så fruktansvärt rädd för att misslyckas med det, utan att veta varken vad det är man vill eller vad man är rädd för att misslyckas med?

♥        J e n n i f e r .






Vill vill vill vill..

Puuust, min mage är så knökfull i mat så jag knappt kan andas! Tacos, och sen blåbärspaj med vaniljsås. Jaja, nån gång kan man unna sig en tjockislördag.

Funderar starkt på att fara ut med skidorna på sjön igen, pappa har sladdat till Storön nu, och med tanke på det fantastiska föret skulle jag vilja se hur det blev. Det är dock väldigt mörkt, så det kändes lite tråkigt utan sällskap. Hmm, åka, åka inte, åka, åka inte?! Det är frågan. Nummer ett får bli att smälta maten i alla fall, så får jag se om jag kommer fram till något vettigt senare.

Nej, nu kräver Sambo min uppmärksamhet, (ungefär som att det skulle vara ovanligt), så jag antar att mammaplikten kallar..

» Ödet bestämmer över lyckan, inte över människornas vilja.

♥        J e n n i f e r .


Mammas gosegris. ♥

Åh. Löparskorna, broddarna och ipoden adderat med -4°C och fräscha ben = gryyymt! Den där blodsmaken i munnen de sista hundra metrarna som spurtas är rätt egendomlig, och jag längtar till sommaren när löpningen blir mer regelbunden så man ser hur resultatet förändras.

Efter springturen gick jag in för att byta till torra kläder, sen drog jag på mig pjäxorna för en liten skatetur nere på sjön, och som det gled! Vilket före, ett äkta halllelujah moment! Det blev fem vändor + åkern upp och ner, så jag avrundar nog sträckan till 4,5 km. Mycket bra kämpat för att vara mig måste jag säga. Mina triceps har fått veta att de finns i alla fall, det gled så bra så jag orkade staka hela åkern upp. Visst, det hade gått fortare om jag tagit av mig skidorna och gått, men var är utmaningen då liksom?

Nej, nu måste jag sätta fart. Ska stretcha och duscha, sen får det nog bli en aning plugg innan det är dags att börja med middagen som såklart består av tacos. Mamma jobbar och jag och pappa ska kirra maten tills hon kommer hem, det blir kanonerns det.

» Ju mer man vill, desto mer kan man.

♥        J e n n i f e r .


Riktiga kvinnor travar ved (?!) ^^,

Det är inte trettio minusgrader, det är inte ens tjugo minusgrader! Faktiskt inte ens tio minusgrader, utan seeeeex minusgrader! Okej, ni kanske inte fattar det sensationella i det här, men det var så gott som det bästa som kunde hända mig. Nu är det snart dags för frukost och melodikrysset, som sagt, alla lördagar - inga undantag. Efter det ska jag uuut och springaaa! Ock åka skidor, men prioritering nummer ett är löpardojjorna, nu måste jag passa på medan tid är.

Och så måste jag åka pulka med, men det är ju inte roligt själv.. Pappa kanske ställer upp, han brukar vara med på det mesta.

» Lite lycka är också lycka.

♥        J e n n i f e r .

Jag har fått igen min kamera idag, åtgärden blev att byta objektiv så nu hoppas jag verkligen att den kommer fungera. Går den sönder igen är det bara för typiskt för att vara sant, en sån otur kan inte ens jag behöva ha med tekniska prylar.

Let's dance är ju lika tråkigt som det låter. Jag tror det får bli en dusch och sängen istället, men först ska jag hänga den sista tvätten. Hur jag ska lyckas med det är nästa fråga, det är proppisfullt på strecket.

» Tystnaden är värre än det värsta av svar.

♥        J e n n i f e r .

Usch, fredagkvällen är inget man vill ägna åt plugget. Meeen, om jag gör det nu behöver jag inte ha dåligt samvete senare för att jag inte gjorde det. Det kan ju få vara en liten tröst i alla fall. Och tvätten, ja. Den andra maskinen är väl klar nu kanske, om jag har tur.. Men det är så gruvsamt att gå till tvättstugan för att hänga den, för då måste jag gå ut och det är inte trevligt at the moment. Termometern smyger sig neråt och har hittills hunnit till tjugotre minusgrader.

Sverige vann stafetten, det var ju en av kvällens bra händelser i alla fall! Men sådär ser det ju ut när jag åker skidor med, särskilt i uppförsbackarna. (!) Jonas får sluta lulla på i Timrå och komma hit och ha skidåkarskola med mig istället, annars blir det ju inget av med min skidkarriär. Som jag har stått i stakningsmaskinen på gymmet hela veckan och tränat mitt stackars gäddhäng där tricepsen egentligen ska sitta, för att orka staka med mina för korta stavar.

Nej, plugget ska vara klart till let's dance, för det blir väl det jag och pappsen ska kika på, såhär på tu man hand. Alltså är det dags att sätta faaaart.

» Den modiga lever inte för evigt, men den fega lever inte alls.

♥        J e n n i f e r .


Jag tycker om min pappa, han är såhäääääär bra. Bäst! ♥

Hemma igen, "mitt ute i ingenstans, mitt emellan allt" brukar det heta, och lugnare än så blir det ju inte. Jag vill ut och springa, men så länge det är -21°C måste jag hålla mig i skinnet och låta löparskorna vila. Jag har varken tid eller lust att bli sjuk och ska därför inte utmana ödet. Och det är inte skönt att springa när det är så kallt ute heller, man känner sig så stel på något vis. Endera för att man har så mycket kläder på sig så man blir orörlig, eller för att man har för lite kläder på sig så man fryser ihop.

Jag är helt galet sugen på att åka pulka med, men det är inte heller så skoj så länge det är så bitande kallt. Dock är det skamligt att det är januari och jag än inte suttit i en pulka än den här säsongen, men om kylan ger med sig är det bannemig det första jag ska göra.

Kvällen erbjuder tvättning och det är ju inte så himla rockigt. Men smutsiga kläder vill jag ju inte ha, och då finns det inte så mycket att välja på. Tvättmaskinen är så fruktansvärt seg bara, minst en timme per tvätt. Sen ska den kallas lågenergimaskin?! Det är en filosofi jag förmodligen aldrig kommer förstå.. 

» Du fattas mig.

♥        J e n n i f e r .

Nu är det mental förberedelse för två värdelösa lektioner fyllda med Företagsekonomi B och Internationell Ekonomi. Jag lovar, det är preciiiis lika tråkigt som det låter. Dessutom är det ganska spännande att försöka lära sig datorns administrationsprogram när undervisande lärare själv inte begriper sig på det, trots att han lärt ut det i ett antal år. Förmodligen för många år..

Efter det är det marknadsföringen kvar, och då är det bara att sitta och se vaken ut. Ungefär 90% av de lektionerna används till att babbla. Resten av tiden går vi igenom boken med ljusets hastighet. Det blir spännande att plugga till kommande prov sen, utan något annat underlag än att läsa boken om och om igen.

Nej, over and out, måste hinna spana in fejjan innan lektionen sätter igång, (vilket även så gott som hela lektionen brukar användas till). (y)

» Falskheten har ofta vackra kläder.

♥        J e n n i f e r .

Det är dags för tjugo minuters spikmatta innan jag ska ge mig på det hopplösa fenomenet att somna innan tolv. Har dessutom kommit på att spikmattan är mycket skönare om man ligger på den i sängen istället för på golvet. Det blir mycket varmare och goare med täcket med, så spikmatta + säng = tummen upp.

Imorgon ska jag se till att morra lite lätt, eller ganska järvt, på de två första lektionerna. Det råkar nämligen vara satgubbens lektioner. Visst har jag ångest för att sluta skolan, men en positiv sak för det i alla fall med sig, och det är att jag slipper honom. Det är synd att en lärare med så mycket kunskap ska vara så totalt värdelös på att lära ut den, och som ärtan på grädden även göra det på absolut tråkigaste möjliga sätt.

Imorgon är det fredag - om någon skulle ha missat det - och jag har inget inplanerat. Det blir alltså en helt vanlig fredag, men mig och pappsen på tu man hand. Mamma jobbar och Jonas kommer inte, så jag får väl se vad vi hittar på. Jag kanske ska spöa honom på försvunna diamanten, det spelet är ju faktiskt rätt spännande. x) Men förmodligen kommer vi ha fullt upp med att hjälpas åt att bära ved, det är fortfarande, och lägg märke till fortfarande, tjugo minusgrader. Det skulle inte ge sig i helgen heller, så det är väl dags för en uppgiven suck. Till och med jag ger upp min entusiasm över solens strålar snart. Man kan ändå inte njuta av dem när det är så grisigt kallt.

» Ibland är livet helt enkelt i vägen.

♥        J e n n i f e r .

Jag har kommit på vad som gör ondast. Efter all den här tiden saknar du mig inte det minsta. Det är som att jag aldrig någonsin betytt något, som att jag aldrig funnits. Jag har svårt att komma på något som sårar mig mer än det, och jag har svårt att acceptera att det är så du vill ha det. I alla fall så länge jag får gå omkring och fundera, utan förklaring.

Hemkommen från andra sidan gatan efter att ha gett "lillfisen" mat och lagt Hannah Montana pussel. Om det finns en gräns mellan besatthet och freak så är Emma ett freak x 1000. Det finns inte en kvadratcentimeter av hennes rum som inte är Hannah Montana, och då är det inte ens en liten överdrift. Men, det är väl sådär det ska vara i den åldern. Allt var då bra mycket enklare då i alla fall.

Nu ska jag nog återuppta mitt pluggande som jag kom igång med lagom tills jag skulle hämta Emma på fritids. Det är ju inte något som direkt lockar, men om jag är effektiv i en halvtimme kan jag kolla på halv åtta hos mig sen. Det är besserwissertanten ikväll, så jag måste se vad hon bjuder på för perfekt mat eftersom de andras mat inte har dugit alls åt den primadonnan. Och nej, det är inte töntigt att se på det programmet - Lina! ;)

» Din egoism är ett smärtstillande medel mot din dumhet.

♥        J e n n i f e r .

Nej, jag hade inga lektioner idag. Och ja, jag var tvungen att gå på skolan. Såklart gav han oss uppgifter, hur ska vi kunna få gå lediga en hel dag?! Inte så han kunde säga igår att vi skulle ta hem böckerna för att göra uppgifter om h an inte kom. Och det trots att han visste att vi bara hade lektioner med honom idag. Fy satan för sura, egoistiska, gamla lärare. Så jag fick gå och träna vid halv nio, sen upp på skolan i tjugo minusgrader för att ändå inte fatta något av det vi skulle göra. Så i vild protest kladdade jag ner några svar och gick hem igen.

Och han kan räkna med att få höra en del missnöje, inte bara från mig imorgon. Hela klassen är ganska anti, och de gångerna vi lyckas få honom att förstå det brukar han bjuda på godis. Det är ju gulligt. (!)

Nej, nu ska jag gå på Coop och se om de fått hem några mer avokados, de kostar typ bara fyra spänn styck den här veckan, och det är lite annat än det vanliga tio kronor styck.

» Den som bara tänker på sina rättigheter har inte tid att tänka på sina skyldigheter.

♥        J e n n i f e r .


Jag saknar ju dig. ♥

Här står jag, mitt i livet, utan att veta vad jag vill. Ångest, är det så det heter? Det drar ihop sig, och ju närmare studenten kommer desto oroligare blir jag. Ska jag plugga? Ska jag åka utomlands? Jag har verkligen ingen aning, och nej, det löser sig inte. Inte så länge jag inte vet någonting. Förmodligen får jag en sådan ångest bara för att så många andra har planer och vet vad de vill. Många drar utomlands och då känner jag att det är något jag också borde göra medan tid är, men jag är ju så himla hemmakär. Jag skulle förmodligen inte klara av att vara borta som till exempel au pair i ett år, det skulle kännas hemskt. Men min dröm är inte direkt att plugga vidare direkt, skaffa jobb och efter det villa-volvo-vovve livet.

Ja, ja är feg. Jag tycker om när jag vet vad som händer, när dagarna har rutin och när jag inte utsätts för saker jag inte vet om jag klarar av. Ändå vill jag mest av allt våga utsätta mig för alla dessa motsatser. Jag vill testa mina vingar utanför Sveriges gränser, jag vill uppleva nya delar av världen och jag vill få den erfarenheten, prova på den upplevelsen. Men, jag vågar inte. Tror jag. Inte själv.

Jag vet fortfarande inte om jag är ledig imorgon, såklart kunde inte läraren ge besked nu om han kommer eller inte. Alltså måste jag ställa klockan och kliva upp för att ringa receptionen, för att kanske få beskedet att jag är ledig. Fy satan vad hopplös han är. Förresten är jag övertygad om att han kommer komma även om han inte är helt kry, ofta han skulle låta oss få en gratis ledig dag mitt i veckan. Nej, skulle inte tro det. Satgubbe. Usch.

» Det enda sättet att förutsäga framtiden är att ha makt att skapa framtiden.

♥        J e n n i f e r .

Här bökar jag fram strykjärn och bräda för andra dagen i rad för att ta itu med sovrumsfönstret, och så har jag inte de gardinerna här! Ibland är ju livet allt bra typiskt. Jag skulle ju kunna byta gardiner i vardagsrumsdelen, men det är tre fönster och jag var inte sugen på att stryka och damma så mycket. Dessutom är det inga typiska julgardiner som sitter där, så de gardinerna ska nog få sitta ett tag till.

Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på istället då, plugga skulle ju kunna vara en idé. Fy satan för psykologiprovet, jag verkligen, och jag menar verkligen, ogillar henne. Det är synd att lärare ska förstöra ämnen som egentligen skulle kunna vara roliga.

Nej, så här blir inga barn gjorda.

» Mer arbete betyder större framsteg. Men framsteg innebär emellertid också mer arbete.

♥        J e n n i f e r .

Kort dag i skolan idag, nio till tolv. Sen hade vi lite UF och nu är jag hemma, med andra ord en skön dag. Sista psykologilektionen är avklarad och nu är det bara provet nästa vecka kvar, sen är skiten över! Fy satan vad skönt. Och om jag har riktigt mycket tur är jag heeelt ledig imorgon för att Staffan är sjuk. Kan tyckas lite lätt elakt att önska andra männsikor sjukdom, men så egoistisk tänker jag faktiskt vara. Han kan gott vara lite snorig en dag extra så vi får det slappt och skönt.

Nej, det här har jag inte tid med. Gymväskan står vid dörren och väntar, sen ska ytterligare fyra par gardiner strykas. Och fråga mig inte vem som kommit på att en etta på fyrtioåtta kvadratmeter skulle behöva fem fönster, men so it is. Och så står förmodligen jag för middagen idag, så det ska väl också knökas in där vid femsnåret. Men det blir nog greeeat.

Nej, nu ska jag bränna lite fläsk.

» Dumheten har två sätt att vara; den håller mun eller den talar. Den tigande dumheten kan man stå ut med.

♥        J e n n i f e r .


Gud vad jag längtar dit.

Puuuuuust. Skolan mellan nio och två, sen raka vägen till apoteket. Där är det alltid lika roande att vänta tusen år på gamla tantaloror med rullatorer. (!) Sen när jag hade fått min flourskölj, på folktandvårdens bekostnad dessutom, trampade jag med bestämda steg mot Swedbank. Jag pratade med vår kontaktperson till UF och självklart skulle vi inte betala varken de femhundra kronorna för i år eller de åttiotre kronorna vi betalade i december. Så hon skulle fixa bort det där. Ibland är det tur att man vågar ifrågasätta saker, man ska bannemej vara med och ha stenkoll precis ööööverallt.

Efter Swedbank spurtade jag till Coop för att handla nödvändigheter till middagen, för att sedan rusa till syster och dumpa det, för att direkt susa vidare hem för att dumpa mina egna matvaror, byta om, rycka gymväskan och trampa iväg mot gymmet. Väl där körde jag på i lagom takt tills det var dags att spurta hem för att sedan rusa över till syster för att hinna äta middag med sällskap. Och jag hann.

Vidare därifrån på Coop igen för att göra Tina sällskap när hon handlade, där jag fick en rejäl genomgång på torrfoder till katter med tandstensborttagning i (?!) Därifrån, bums hem, upp med alla svettiga, äckliga saker ur gymväskan och fram med strykjärn och bräda för att fixa undan julgardinerna i köket. Det är trots allt tjugondagknut imorgon, och då ska julen ut. Istället för att bara byta gardiner blev det totalstädning av hela, verkligen hela köket. Ljust och fräscht blev det, och liljekonvalj luktar det.

Behöver jag säga att jag är rätt mör? Nu blir det en go dusch, tjugo minuter på spikmattan, te med apelsin och slutligen sängen. Kunde inte somna igår, (som att det skulle vara en överraskning). Så ikväll hoppas jag verkligen att jag sover innan huvudet hamnar på kudden. Snälla söta rara!

» Vi föds alla som original, och om vi lever tillräckligt länge dör vi som kopior.

♥        J e n n i f e r .

Gymmet, duschen, spikmattan och teet börjar göra sitt, jag känner mig alldeles mosig och är totalt redo för sängen. Föregående natts sömnbrist bidrar nog en hel del med, så jag hoppas på att sova som en kung inatt.

Fick en konstig räkning från Swedbank till företaget idag, och femhundra spänn skulle de tydligen ha för ingenting. Det kan de glömma, ofta jag betalar för hela det här året när företaget ska avvecklas i maj. Nej, tror de det så ska jag visa dem var skåpet ska stå. Det får nog bli en tripp dit för en diskussion imorgon.

För er som inte redan vet det, så passar te och apelsin makalöst bra tillsammans. Det gör ingenting att apelsinerna är galet goda nu heller, helt perfekt saftiga och söta. Mums filibabba!

Jag skulle vilja att Jonas var här nu, det är mycket mysigare än att vara ensam.

» Om jag förstod skulle jag inte behöva döma.

♥        J e n n i f e r .

Första skoldagen är avklarat och mitt huvud väääääärker. Kan ju bero på att jag inte använt mina glasögon på hela lovet och helt plötsligt tog på  mig dem idag. Hoppas jag vänjer tillbaka mig snart i alla fall, för jag vill inte börja använda dem hemma "bara för att", det räcker att passa sig för att kladda ner dem när jag sitter på lektioner.

Klockan har aldrig gått så långsamt som på rättskunskapen idag, de där hundra minuterna kändes som tusen - minst! Men som tur var tog det slut, och jag ser inte framemot att hädanefter ha två sådana timmar i veckan, plus affärsjuridik. Så fel ute som jag är i mitt inriktningsval borde man inte kunna lyckas vara. Men, det är en termin minus en dag kvar, så nu vore del väl satan om det inte ska gå att ro hem det här.

Och sen gick jag på gymmet med Blellis, tillsammans med min makalösa huvudvärk. Jag vägrade ta febern eftersom jag av någon anledning alltid har feber här i Ljusdal (?!). Det i sin tur suger, för nu ska jag träna obehindrat och ostört, vad min kroppstemperatur än säger. Så det så!

Och gissa vad?! Termometern står på -14°C! Fattar ni, det är typ sensationellt! Hoppas hoppas hoppas att det betyder att det har vänt lite nu, jag frös typ stjärten av mig när jag gick till skolan imorse och det varken gillas eller uppskattas. Nu är det dags för the dutsch, en lång varm en får det bli idag. Och sen ska jag lägga mig på spikmattan en stund. Det blir ju typ awesome.


Hjärta oss ♥

» Jag behöver inte inledas i frestelse, jag kan gå själv.

♥        J e n n i f e r .

Ååååååh så skönt det var att gymma. Det behövdes typ asmycket gånger tusen. Var totalt död efter tjugo minuter på crosstrainern, och efter styrkan var jag om möjligt ännu lite mera död. Och det är ju så det ska kännas. Sen måste jag erkänna att det sved att stretcha, fy satan vad ont det gjorde. Men pannan i knäna sitter ju fortfarande som en smäck, och så länge min kropp är så pass vikbar är jag nöjd! (y)

Imorgon har ingen missat vad som händer. Som sagt måste jag försöka hitta lite pepp någonstans inom mig, men jag skulle tro att det kommer när det verkligen behövs. Jag är i alla fall totalt övertygad om att de tungrodda stunderna kommer, och då behövs det där jävlaranammat jag eftersöker.

» Även tystnaden talar.

♥        J e n n i f e r .

Jag har absolut solklart inte tid att sitta här. Det är så typiskt mig, jag är stressad och så startar jag datorn när jag vet att det är det dummaste jag över huvud taget kan göra. Men nu är jag tillbaka i Ljusdal i alla fall, och Lina gör mig sällskap i natt så jag inte ska behöva känna mig så himla ensam första natten här på länge. Hon är så rar hon.

Meeeeeen jag har inte tid med det här, Pace klockan sju och inte en minut senare. punkt.
Hur jag nu ska få ihop det?! Hmm..

» Jag vet inte vad som gör ondast, att ha förlorat dig eller att du lyckats lura mig.

♥        J e n n i f e r .

Ja, det kan man kalla det. Två personer extra i huset innebär i regel skrik, grin, tjaffs och dåligt humör. Jag föredrar att fly fältet till datorn på övervåningen, det är liksom det bästa av de dåliga alternativen som finns. Suck.
Det tråkiga är att man alltid tror att det ska bli trevligt, och sen blir man lika påmind varje gång att; nej, det är vår familj, det är ingen idé att ens försöka ha det lugnt och skönt.

Det blir nog rätt skönt att komma till Ljusdal ändå, då är det definitivt lugnt och skönt. Eller ah, förutom att jag får dras med Lina då, men hon är ju ganska söt oftast.

» En vän är någon som ser igenom dig, och ändå gillar det den ser.

♥        J e n n i f e r

Usch, idag var jag lite lat. Det blev bara tre vändor på sjön istället för fyra. Men, det är ju faktiskt tre vändor fler än ingen vända alls. Och någonstans är det ändå huvudsaken.

Jag tror att allt ska vara nerpackat snart, men det är himla svårt att hitta igen alla saker som man spritt ut hemma under tre veckor och sedan packa ner dem så att mängden packning dessutom blir rimlig. Just nu består den av två IKEA-påsar, en gympaväska och så datorn. Om jag får säga det själv är inte det alldeles åt skogen för mycket. Bara lite för mycket. Men det är ju jag själv som får kånka på det, och då spelar det ju ingen roll.

Ja, det är väl ungefär så händelserik dagen har varit hittills. Visst ja, en sak till. Jag åt kålpudding till lunch. Helt galet vad gott det är, jag begriper inte..

» Utan entusiasm har aldrig något stort blivit gjort.

♥        J e n n i f e r .

Kylan tänker seriöst aldrig ge sig, nu måste det ha varit under -25°C i över en vecka. Och om man kollar på prognoserna verkar det inte vara inplanerat någon större förändring de närmaste dagarna heller. Yeeeey!
Det är i alla fall tur att jag bestämde mig för att strunta i kylan redan från början, jag vill inte ens fundera över min sinnesstämning om jag hade behövt sitta inne halva jullovet på grund av att det varit så kallt.

Ikväll bär det förmodligen av mot Ljusdal och det är väl med lite blandade känslor. Det är ingen mening att dra ut på det, terminen ska göras och så är det bara. Men tyvärr kan jag inte påstå att jag är taggad, så inom de närmaste dagarna hoppas jag på att hitta lite jävlaranamma inom mig.

Innan jag åker till Ljusdal ska jag nog försöka åka lite skidor med, sen blir det ingen skidåkning förrän nästa helg. Det känns makalöst tråkigt, nu när jag ärligt tycker att det är roligt. Men jag ska nog klara mig med gymmet med, och det är för övrigt bland det bästa med att komma tillbaka till Ljusdal.


Åh. Sooooool, Vääääärme, Baaaaaad!

» Man skall inte lyfta fanan så högt att benen inte når till marken.

♥        J e n n i f e r

Relaxigare än så får man ju leta efter. Men nu har jag alltså invigt min spikmatta och den var ju... skön ?!
Sjukt ont gjorde det de första minuterna och då var jag beredd att totalt ge upp den där uppfinningen. Men, ordentlig och rättvis som jag är ville jag ge den en ärlig chans, och det var ju tur för till slut blev det ju skönt. Nästan i alla fall. Jag blev i alla fall avslappnad, och det är väl typ halva vitsen med den där makapären.

Bubbelbadet var däremot oslagbart skönt, så nu har jag verkligen gjort det mesta för att slappa sönder inför årets första skolvecka.

» Ju längre man ligger i vattnet, desto blötare blir man.

♥       J e n n i f e r .




Det där motsvarar tjugo minuter på spikmattan, skönt värre sörrni.

» Minnena gnager som brev jag inte har besvarat.

♥        J e n n i f e r .

Jag har så ont i mina stackars smalben. Det är inte hälsosamt att ha de där pjäxorna på sig flera dagar i rad när man är ovan, men nu när jag har haft det måste ju det betyda att jag blir van snart. Och det i sin tur måste ju innebära att det slutar göra ont. Där har vi nåt, det kanske får bli en sväng till sen då.

Nu har vi i alla fall mätt hur långt det är, och om man åker 4 vändor så blir det faktiskt 3,4 km! Det är inte illa pinkat för att vara mig, inte illa alls. Och jag vet att ni tycker att jag är bra, ni vågar bara inte säga det. ;)

Jonas har knäppt en massa "skidproffsbilder" som han kallar dem, så jag måste ju slänga upp en sådan så ni får se hur elit jag ser ut på riktigt! Haha, ja, ni kan ju få er ett gott skratt i alla fall. Och det bjuder jag gladeligen på!


Som sagt börjar kylan bli ganska långtråkig. Om man kunda åka i en normal mängd kläder skulle man kanske till och med kunna röra sig bättre än en michelingubbe.

» Imagen förändrar lättare en människa än en människa förändrar sin image.

♥        J e n n i f e r .

Jag ber dig snälla, stanna kvar hos mig
För jag behöver ju dig
Lyssna, snälla
Jag vet, det är lågt att be
Men jag skiter i det

Så snälla hjälp mig fatta
Hjälp mig att förstå
Vad har jag gjort för fel
Som har fått dig att gå
Ja, för det är väl så

Och jag hatar att jag vet
Vet att du kommer ge allt du gav till mig
Allt det där jag fick, till någon annan
Och inte till mig

Vad har har gjort för fel?

Dagens melodikryss är i alla fall löst och inskickat, alla lördagar - inga undantag. Och nej, det är inte töntigt. Däremot var det galet svårt idag, tur att mamma kan alla knepigheter i varenda kategori. Utan henne hade jag kunnat typ Miss Li idag, och det hade inte varit så mycket att skicka in kanske..

Pappa och Jonas ska nog sladda spår bort till Storön nu, trots de tjugosju minusgraderna. Så när de är klara med det blir det nog att åka lite skidor, och kanske till och med prova det nya spåret om de får till något bra. Nu börjar det dock bli lite småtråkigt att det är så himla kallt, visst att jag är ute ändå, men det skulle ju underlätta att inte behöva hänga på sig hela garderoben varenda gång man har ett ärende utanför ytterdörren.

Vad jag ska hitta på med denna lördag i övrigt har jag inte den blekaste aning om. Vi ska nog rensa lite fler bilder och göra i ordning nästa framkallning, men annars blir det nog att sitta inne och försöka hålla värmen. Inte har jag provat min spikmatta heller, så det kanske vore en idé. Man ska ju få ökad blodcirkulation av den, och då blir man ju varmare.

» Förr var jag lyckligt omedveten, nu är jag olyckligt medveten.

Frågan är vad som var bäst..

♥       J e n n i f e r .


hjärta.

Jag har förmodligen mer än femtusen bilder att rensa och gå igenom på datorn nu. Jag tömde allt på det gamla skrället förut idag, och såg till att allt viktigt hamnade på den nya mirakelmaskinen som inte tar en timme att starta upp. I samma veva passade jag förstås på att få alla bilder från Jonas externa hårddisk vilket var en heeeeel del. Så jag vet i alla fall vad jag har att göra ett tag framöver.

Och vi har slutat prata om hur kallt det är, nu pratar vi bara i termen; "det är myggfritt fortfarande". Själv skiter jag fortfarande i att det är kallt, jag klär på mig och går ut ändå. Ofta jag bara tänker sitta inne och glo, det är ju bara slöseri med tid. Och nu är jag dessutom sjuuukt sugen på grillad korv med ketchup, så vi ska nog ut och grilla det lite senare. Mumsfillibabba!


Till veckan ska jag ringa Johanna har jag tänkt, för jag ska bli blond igen.

» Idén om framtiden är fruktbarare än framtiden själv.

♥        J e n n i f e r .

Nu har mamma gardinkunskap med pappa. Stackarn. Om mamma hade facebook skulle hon vara ett fan av "allt ska vara symmetriskt". Som ni kanske listar ut är det julen som ska bort, och mamma passar på nu när hon kan få lite hjälp med att få undan allt. Mitt enda krav är att jag får smita undan för att åka lite skidor på autobahn, det är ju sol även idag. :)

Förresten så avslutade jag ju mitt nyårslöfte för 2009 den andra januari. Då hade jag varit utan smågodis, läsk och chips i ett år. Det känns fruktansvärt bra att jag kunde hålla mig så länge. Sen hade jag några syndiga dagar, smakade lite julmust och den absoluta favoriten, sourcream&onion chips. Men jag känner att det här inte funkar, jag tänker fortsätta det här året med. Så, från och med den sjunde januari den här gången, sådär en vecka in på det nya året, kör jag på som 2009. Det blir kanoners!

Sista lovdagen, och jag känner mig ändå inte särskilt bitter. Skulle dock önska att jag var lite mer taggad, att jag kände lite "Nuuuuuu Köööör Vi". Men det kommer nog, och jag vet att jag kan fixa det, och jag vet att jag inte bara kan, utan kommer fixa det - med bravur! Så det så.

» Begåvning är en positiv rubbning av jämvikten.

♥        J e n n i f e r .

Det är nästan så jag känner mig lite överambitiös, det blev en andra sväng med skidorna ikväll. Räddningen är väl att det inte är så långa turer, men fullt tillräckligt för en gröngöling som mig. Nu är autobahnen nere på sjön näst intill perfekt, synd att det är en lite kort sträcka bara. Tänk om vi kunde sladda sådär ända bort till Storön, det skulle vara typ heeeelt perfekt!

Och sen så hade vi ett litet snack med mamma och pappa angående skidor. Mamma kunde då inte begripa varför man inte kunde valla ett par skateskidor. Hon hade då minsann bara ägt ett par skidor på femtio år, och de hade alltid fungerat att åka med. Pappa, lugnet själv, föreslog att jag kunde spika fast renskinn under skateskidorna för att få fäste, så gör tydligen samerna. Och dessutom så gav det bra glid med. Tack för det rådet pappa. Tack. (?!)

Nu är jag alltså på jakt efter ett par klassiska skidor, stavar och ett par längre skatestavar. Kanske ett par klassiska pjäxor också skulle vara bra, men så länge skidorna har samma fäste som skatepjäxorna duger faktiskt de till mig. Som sagt blir skidor aldrig min sport, nu är det bara kul som tidsfördriv, och därför vill jag inte spendera en förmögenhet på nya saker.

Middagen blev i alla fall toppen, det blev en hit hos alla fyra så det var bra. Den bästa sortens mat är ju faktiskt den som är enkelt att laga, men ändå känns lite festlig. Och sen skadar det aldrig med ett nytt tillskott bland de vanliga rätterna heller. Så, tummen upp för curryräkor med ananas minus ananasen.

Och varsågod Lina, nu har du mycket att läsa. ;)

» Många amatörer kan lugnt svära på att de aldrig skall bli professionella – det är de redan.
(Ahaa, det är alltså så jag ska tänka när jag sprattlar runt med skidorna (y)  )

♥        J e n n i f e r .

Vaknar upp och undrar vad du gör, gårdagen finns kvar där utanför.
Jag ser dig överallt, men saknar dig ändå.
En tusendels sekund för att förstå.
Jag kan inte sluta tänka på dig.
När saknaden tar överhand, så finns du överallt.
Du har alltid en plats här inom mig, för du var underbar.

Och nej, det skulle jag inte skriva om jag inte var hundra procent säker på att du inte läser.

Jag och Jonas drog på oss pjäxorna idag igen, det är så himla mysigt ute på sjön när solen ligger på. Den värmer ingenting, inte ens en gnutta, men det är kanon ändå. Idag blev det till och med 2 vändor på den där autobahnen pappa gjort, så om några dagar blir det ju riktigt jobbigt om jag ska öka med en vända varje dag.

Sen fick jag skjutsa Jonas på sparken upp till huset igen, jag hade ju fått åka ner så då tyckte han att det var hans tur att åka. Jag frös inte på vägen hem igen kan jag säga, och det var ju skönt. Uppföruppföruppför och lite till uppför.

Idag är det jag som ska laga middagen, curryräkor hette receptet jag hittade i Jonas nya kokbok. Hoppas det blir smaskigt. Det tror jag att det blir, jag har närmligen inte ätit ris på evigheeeeter, så bara det gör nog middagen till en toppenupplevelse.


Sprattel och sprattel, men till skillnad från för 4 gånger sedan tar jag mig ju iallafall framåt nu. (y)


Och det tar förmodligen ett tag innan jag ger mig ut i pudersnön och ser sådär proffsig ut, men att Jonas kan det är ju inte så konstigt, han lärde sig ju att åka skidor innan han kunde prata typ.

» Hans samvete var rent, han använde det aldrig.

♥        J e n n i f e r .

Snart två veckor har gått och jag begriper om möjligt ännu mindre vad som hänt. Det enda jag kan göra är att försöka glömma, jag är trött på sömnlösa nätter med grubblade. Den här gången har jag blivit för besviken, hur det än blir så finns det inte längre någon chans att det ska bli som vanligt igen, som förut. Det skrämmer mig att jag var beredd att offra så mycket för dig, för ingenting... Jag offrade Jonas, jag var beredd att flytta. Jag var beredd att lämna allt jag hade för dig, och ändå räckte det inte till. Jag tänkte offra allt jag har för absolut ingenting. Som tur var hann det inte bli så, och tack och lov kunde Jonas förlåta mig. Nu är det bara det där svåra kvar, att helt ärligt kunna säga att jag inte bryr mig. Jag hoppas att det inte ska dröja alltför länge, även om det känns som den dagen är hopplöst långt borta.

Jag och Jonas trotsade kylan idag, -27°C och pjäxorna på och ut på sjön. Inte för att vi åkte så långt, men vi fick en himla massa frisk luft i oss och det är ju huvudsaken. Sen är det ju dumt att ställa till och bli sjuk med, då kan man vara ute lagomt mycket istället, så länge det är såhär svinigt sjukt galet kallt. Nu när det kryper neråt trettio minusgrader är det ju som att leva i Sibirien eller nåt. Men solen är härlig även om den inte värmer, den ger energi ändå.


Jag vet inte vad det är för röd prick där mellan mina ben, typ en snöflinga på kameran. Men det gör ju inget, jag bjuder på den. Och det är lite synd att det inte syns hur fruktansvärt mycket kläder jag pylsat på mig.


Tänk att det till och med syns att jag är skidåkare i grund och botten. (?!)


Jonas har ett fantastiskt bra tålamod med mig när jag sprattlar på som mest i min "skate a la jennifer stil".

» Det finns "män" man tycker om, och "män" man känner väl.

♥        J e n n i f e r .

Okeeej, idag är det typ grisigt kallt. Åker hemåt om en stund, om mamma inte ändrar sig och inte vill hämta oss i Ånge. Då får vi väl typ gå hem ?! Ahjaa, det löser sig nog.

Fy satan, 6 dagar till skolstart. Jag vill verkligen inte. INTE! Och alla tjötar om att det här blir det bästa året ever och jag håller definitivt inte med. Vad är det som är så jävla bra, att få skriva in sig på arbetsförmedlingen i juni? Jag tycker inte det är så himla rockigt iallafall, inte ens med en studentmössa på huvudet. Dock är ju inte mina planer att bli stammis hos arbetsförmedlingen såklart, det tänker jag allt se till att slippa med hjälp av mer plugg och andra kontakter. Men jag börjar fundera över när jag har tänkt bestämma mig för vad jag tänker pyssla med till hösten.. Det känns som att det kan vara en rätt bra idé att börja figure some things out nu alltså.

Typ dietist? Borde jag satsa på det, eller har jag bara kommit på det utan att veta vad det innebär? Och vart ska jag plugga, Umeå, Uppsala eller Göteborg? Just nu känns det som att Umeå ligger mig närmast om hjärtat. Meeen, det skulle ju vara skoj att prova bli en snöintolerant söderkis neråt i landet för ett tag med, som lite omväxling liksom..

Eller, kanske dra utomland ett halvår? Det vore ju typ det coolaste äventyret ever, och förmodligen det roligaste och mest lärorika. Jobba i sommar, sticka faaar far away till hösten och börja universitet hemma till våren.

Fy satan vad många möjligheter det finns. Hälften vore nog, till och med halva hälften.

» Framgång ger säkerhet, säkerhet ger framgång.

♥        J e n n i f e r .

Och tro det eller ej, men jag är inte ett korvöre fattigare. Hade dock velat bli lite fattigare inne på IKEA, lite nya kastruller och så hade suttit som en smäck, men jag gjorde mig varken tid eller ork med det idag.

Nu skulle jag gissa på att det blir diskmaskinsinstallation eller något sånt, och först ska väl ett skåp bangas sönder och kastas ut. Det kan nog bli både spännande och intressant att se utgången av det här projektet.

Imorgon ska vi packa oss iväg hemåt igen iallafall, inte helt frivilligt, men ändå. Det är så lugnt och skönt att vara här, inget örs. Men, det är väl bäst att åka hem och förbereda lite för att kunna flytta ner till ljusdal till veckan, jag har ju släpat hem typ allt som fanns där, och nu ska jag släpa tillbaka allt det plus lika mycket till som jag handlat. Det får nog bli en sväng ner dit med lite saker någon dag i veckan, så jag slipper ta allt på en och samma gång. Man typ avlider när man kånkar saker i min trappa mer än två vändor, i alla fall om man är lika slapp och otränad som jag råkar vara just i detta nu. Diss på det, men när jag blir prima skinka frisk ska jag allt fixa till det.

» Det finns inget ointressant ämne, det finns bara ointresserade människor.

♥        J e n n i f e r .

Egentligen är det ju inte så konstigt att man blir förvirrad ibland, när människor man tror att man känner helt plötsligt visar sig vara någon helt annan. Jag antar att det inte finns någon anledning att vara förvånad, vissa vill väl följa strömmen, påverkas och förändras mer än andra. Jag hoppas att jag aldrig blir någon som gör mer vad andra vill än vad jag själv vill. Och jag hoppas, att jag hittar människor som tycker om mig trots det.


En gammal bild från vintern 2008 på mig och Jonas.

» Mina fiender bereder mig inga bekymmer, det är mina vänner som håller mig sömnlös på nätterna.

♥        J e n n i f e r .

Ja, efter mycket om och men så blev jag faktiskt människa igen. Nu är det bara lite rehabilitering eller vad man ska kalla det kvar. Det blir inte att vi åker hem idag iallafall, och förmodligen inte imorgon heller. Hur som helst blir det senast på tisdag, men det känns inte som att det spelar så stor roll var vi befinner oss, det händer inte så särskilt mycket var vi än håller hus.

Nu är det snart dags för Birsta, Mona ska kika på en ny diskmaskin. Jag känner mig ofräschare än ever, så jag tänker osminkad dra på mig en mössa ner till näsan och hoppas på att folk inte lägger märke till mig mer än vanligt. Det blir typ prima skinka det.

Puss på Lina, jag saknar dig ♥

» Idealism är förmågan att se människorna som de skulle kunna vara om de inte vore som de är.

♥        J e n n i f e r .

Perfekt start på det nya året, eller inte. Jag är så satans less på att de inte kan göra något åt det här, det känns lixom inte okej att dras med det här var och varannan månad. Satans skitsaker. Aja, det blir ju inte någon skidåkning för min del.

Just nu lyssnar vi lite på melodikrysset, ska äta frukost så fort Jonas kommer hem från apoteket. Blev tvungen att köpa in lite nödvändiga kompresser och alsollösning därifrån, så hoppas jag på att jag kan få bort det här helvetet under dagen. För hoppas kan man ju alltid.

Nej, blä på det här. Nu går jag nog och gräver ner mig. Djupt.

» Det man hatar, det kan man inte förstå.

♥        J e n n i f e r .

Det är ju en trevlig syssla sådär på nyårsdagen, det finns ju inget som är roligare att pyssla med lixom. (!!)
Har varit på födelsedagsmiddag hos Elsa idag, 92 år och pigg som en virvelvind. Jag hoppas att jag blir lika härlig som henne om jag får bli så gammal, vilket antagligen är för mycket att hoppas på.

Ja, som ni förstår så tog vi oss hem helskinnade från Gnarp i alla fall. Åkte bara förbi en olycka efter E4.an, sen var det typ dött med trafik så det var skönt. Mycket snörök och så, men det får man ta.

Nej, det här går inte, tvätten väntar.

» Jag ska aldrig mer säga sanningen till någon som saknar förmågan att förstå.

♥        J e n n i f e r .

2010 inleds med en snöstorm av dess like så jag tvekar på att vi kan ta oss till Sundsvall helskinnade efter E4.an idag. Får nog se hur länge vi måste vänta innan vi kan ge oss iväg.

Gårdagskvällen var trevlig, kanongod mat och trevligt sällskap till och från. Alla de onödiga heta diskussionerna som alltid hör till våra middagar ogillar jag skarpt, men då smet jag och Jonas och spelade airhockey istället.

Och för att inleda det nya året bara lite lätt deprimerat så tänker jag vara mystisk och säga; Jag tycker du är orättvis och att det är fruktansvärt tråkigt att det blivit såhär efter så lång tid. Jag vet inte vad jag gjort, och det är omöjligt att få veta när du vägrar prata med mig. Men nu är det ett nytt år, jag vet vilka som finns där för mig, och vilka jag inte kan lita på. Så från och med nu tyr jag mig till de människorna jag vet alltid ställer upp och på så vis hoppas jag kunna känna mig mindre besviken och sårad.

» Det gäller att alltid ha höga förhoppningar. Annars blir man inte besviken.
Jag antar att jag lyckades med det.

♥        J e n n i f e r .