RPM.

Död åt spinningpasset idag, RPM cykel hette passet och jag höll på att gå under. Efter tio minuter var känslan i kroppen: Aaaaaaldrig mer!!! Efter femton minuter var känslan: Jag trodde inte att jag skulle dö såhär. Det var tre instruktörer idag eftersom passet är helt nytt, och de var så himla bra allihopa, kan lätt tänka mig att ha det där som onsdagspass! Såhär i efterhand alltså, för nu sitter jag ju trots allt här levande. Nu börjar jag bli sjukt hungrig eftersom kasselerpajen har bestämt sig för att a l d r i g bli färdig, och inte blir ju det bättre av att mästerkock börjar snart så man får se en massa mat.. Ge mig maaaat!! Snällaaaa!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0