Bra timpenning.
Wihoo, ståltråden är fastlimmad. Jag råkade ut för min absoluta mardrömstandläkare, det tog fem minuter och kostade mig 330 spänn. Jag fullkomligt älskar att vara över tjugo! Men jag är inte bitter, när man har kämpat med en tandställning i typ 2,5 år är det värt att göra allt man kan för att tänderna inte ska dra sig tillbaka till sina ursprungliga platser, för tändernas muskler slutar tydligen aldrig jobba sig tillbaka. Så nu när jag är rekommenderad att ha den här ståltråden till trettioårsåldern är det ju lite puckat att strunta i den från och med nu, för sneda tänder säger jag bestämt nej tack till.
Lunch på min favoritrestaurang fick jag i alla fall, Kina i Ljusdal alltså. Där är vi så välkända så hon frågade var mamma var idag. När mamma och pappa är där själva brukar de fråga efter mig och hälsa till Östersund när de får höra att jag är där. Sjukt god sushi i alla fall, mums!
Nu har jag klappsnappat med mig Emmsen hem från Ljusdal, så nu ska hon mysa med moster ända tills imorgon eftermiddag. Vi ska åka pulka och spark, titta på julkalendern och säkert hitta på nåt annat bus med. Kasta snöboll på Jonas kanske?! Det blir mys!
Uuääh, vägen hem från Ljusdal är krokig, dags att titta upp på vägen lite tror jag.
Puss och kram och nyp i röva!
