Knäckhissen.
I brist på annat att göra har jag skurat golven nu på eftermiddagen, det är också en sån där syssla som mamma faktiskt kan lejja bort, utan att bli missnöjd med resultatet. Och nu har jag gjort knäck - mikroknäck really is the shiet! Istället för att stå och koka och koka och koka i evinnerliga tider på spisen tog det lixom tio minuter. Snabbt som en plätt! Mikroknäck blir dagens hiss, helt klart.
Nu ska jag nog pyssla med det jag tycker är bland det juligaste av allt julpyssel, apelsiner och nejlikor och röda band. Det är synd att apelsinerna är runda bara, det kan vara lite kivigt att få snörena att sitta som de ska när man har ett par händer för lite att binda det med.
De sjunger in julen i kyrkan ikväll, och jag vill dit. Men jag vill inte åka själv och mamma ska jobba natt så hon hinner inte. Pappa verkade inte alltför sugen, så frågan är om han ska få bli mitt offer ändå, eller om jag ska strunta i det? Men det var ju så bra ifjol.
» Tålamod är konsten att hoppas.
♥ J e n n i f e r .
